En dag i Västerås
Ännu en sommardag avklarad och en liten miniresa blev det ju igår. Måste säga att det var en liten tålamodsprövning att befinna sig på okänd mark med både barn och hund. Men vi klarade det och lyckades till och med äta riktigt fin middag på en uteservering inne i stan i Västerås. Vi startade besöket med en promenad i hamnen och sen liten häng på en gräsmatta med utsikt över cruisingen. När vi satte oss var det ganska lugnt med folk och vi slog oss ner i lite halvskugga brevid ett trevligt äldre par som charmades totalt av både Alvin och Dexter. Sen helt plötsligt var det hur mycket folk som helst och filtar och stolar överallt och det uppstod ett litet logistiskt problem när vi skulle ta oss därifrån med vagnen. Vi hade bara tänkt att sitta ner i typ 20 minuter men blev kvar i nästan 2 timmar men det var egentligen bara trevligt och massa coola bilar fick vi se. Till slut blev det dock lite rastlöst, mest för hunden tror jag, och Alvin behövde sova (vilket krävde vagn i rörelse) så vi lämnade våra platser. P och vagnen via ett buskage och jag, Alvin och Dexter zick-zackandes mellan filtar och folk. Vi promenerade upp till stan och vårt hak och lyckades alltså äta en middag, dock tyckte jag att det kanske var lite för avancerat med både barn och hund att hålla reda på och det blev inte riktigt en så där avslappnaden upplevelse som man skulle kunnat önska. Lite lugnare blev det dock då Alvin återigen charmat grannarna vid bordet brevid och jag kunde känna att vi inte förstörde deras middag i alla fall. Sen begav vi oss bort till nya gräsmatta och satt en stund till och kollade in bilarna innan vi tog bilen hem igen. Alvin inledde bilturen med att bajsa, jag tyckte jag kände lukten från förarsätet och mycket riktigt var det bra att vi stannade till för byte innan motorvägen trots att han fått ny blöja precis innan vi satte oss i bilen. När vi kom iväg igen startade Alvin ett skrikmarathon utan dess like. Vi är verkligen inte vana vid att han är så ledsen/arg. Stannade till ytterligare en gång och ammade och fick honom lugn men så fort vi spännde fast honom och körde iväg började han gråta och sen skrika helt hysteriskt. Så då började vi sjunga. Och vi sjöng och vi sjöng och typ vid Enköping somnade han. Har lite skuldkänslor och tror att det kanske varit lite väl mycket aktiviteter de senaste dagarna. Han gillar ju folk och när det händer saker och är alltid så lätt att ha med men kanske blev det snäppet för mycket igår, speciellt i kombination med värmen och att hans sovtider rubbades. Så idag är det bara trädgårdshäng på schemat (fast just nu sänghäng) så att han får lite lugn och ro. Kan nog vara skönt även för mamman och pappan och vovven med lite vila från folk. Så nu ska grillen snart tändas för en sen lunch/tidig middag och sen ska nog filuren få sig ett dopp i poolen/pölen också. Så länge han sover nu ska jag dock lägga mig i soffan på verandan brevid älsklingen och bara njuta.
Pappas pojke
Nu är jag tillbaka framför datorn. Som ett litet under startades den faktiskt inte alls igår. Efter att vi väckt liv i P startade vi dagen med en promenad i solen och sen lyckades vi på något vis fördriva dagen så att vi fick riktigt bråttom (och kom lite sent) till middag klockan 6 på stan med några vänner. Alvin hängde med han också. Till en början tyckte han (och vi andra) att det var i varmaste laget, vi fick verkligen platser i solen (dock med soffa med högt ryggstöd på ena sidan så Alvin fick skugga) och helt vindstilla men med en vidunderlig utsikt över stan. Med lite underhållning och gröt höll filuren sig dock lugn och vi fick en riktigt trevlig utekväll i sommarvärmen. Så mysigt och klockan hann bli mer än 10 innan vi satte oss i bilen och körde hemåt. Både igår och i förrgår måste nog kallas perfekta sommardagar och nu känner jag äntligen att det är sommar på riktigt. Har varit lite rädd att den liksom bara ska passera nu när man går hemma och det fanns starka tendenser till det när juni bara passerade och vi fortfarande pratade om att "sen i sommar ska vi..." men nu tycker jag alltså att det hela ordnat upp sig. I onsdags hängde ju jag och Alvin hos mina föräldrar och min yngsta bror som bor hos dem över sommaren nu när han är hemma från studierna i norr. Vi satt ute, grillade och hade det trevligt och Alvin kröp alltså för första gången på riktigt. Det har han fortsatt med men fortfarande så verkar det visst lite uttröttande och då lägger han ner magen och ålar istället. Idag har det skett ytterligare ett framsteg. Imorse när vi låg och morgonmyste hela familjen började han liksom prata annorlunda. Någon i denna familj vill gärna få det till att han sa pappa (och det har sen upprepats flera gånger under förmiddagen) men jag tycker kanske att det precis lika gärna skulle kunna vara bababababa han säger men vi går på det försa, det låter ju mycket roligare. Hur som har han ju lyckats sätta samma konsonant och vokal till lite mer än bara ooooooooaaaaaaaaaaaaaaeeeeeeeeeeee och det är ett stort steg framåt. Älskade lilla ungen lär sig visst nya saker varje dag!
Nu ska vi snart packa in oss i bilen allihopa och dra till Västerås där det ska tittas på gamla bilar. Det var liksom lite där allting började för oss, inte för att jag tidigare haft minsta sådant intresse men nyförälskad följde jag med och nu känns det både som tradition och ganska kul faktiskt. Och Alvin måste så klart fostras in i rätta intresset i tidig ålder. Pappas pojke...
Annorlunda natt, annorlunda dag
Här händer det grejer ska ni veta.
Efter att ha vaknat typ en gång i timmen vareviga natt i en evighet (känns det som i alla fall) så slog Alvin i natt till med att sova mellan 23 och 05. Inte förens då var det matdags tyckte han och fram tills dess sussade han sött i sin säng (har ni hört på maken?). Han gnydde till någon gång men lugnade sig själv och efter maten hade han inget emot att ligga själv i sin säng igen. Så så sov vi fram till klockan 8. Själv sov jag väl inte riktigt lika bra som Alvin (för jag var ju tvungen att kolla till honom hela tiden eftersom det var så skumt att han aldrig vaknade) men 100 gånger bättre än någon annan natt sen i november. Ja, och efter det har vi varit och introducerat Alvin för min farmor. Min farmor är tyvärr mest ett litet kolli som sov sig igenom större delen av besöket (brukar ju annars mest vara Alvins melodi att sova sig igenom besök) men det känns bra i hjärtat att Alvin och hon har träffat varandra nu i alla fall. Blev även första gången P träffade henne och det känns så klart också bra. Även om hon varit i opratbart skick i över 10 år nu så är det viktigt för mig att min lilla familj fått träffa henne eftersom hon ju betydde mycket för mig som barn. Efter det bar det av till MacDonalds, jag, P, Alvin och min pappa. Vi fick smarrig lunch och även Alvin fick lite att äta (och även om det inte såg lika gott ut med kalops som hamburgare så verkade han nöjd). Efter det drog min far på annat och P körde mig och Alvin till Söder och Mosebacke där vi träffade en vän till mig och hennes barn för att gå på babyrytmik. Det var skoj men väldans jobbigt. Det var visst som ett helt litet träningspass för mammorna det eftersom det ingick att dansa salsa till musiken (!). Efter det tog vi en liten promenad. Shit vad glad jag är över att inte bo mitt i stan, för mycket folk kring vagnen för min smak men Alvin verkade gilla att kolla in alla och vägrade sova. Vi stannde till för lite fika men med två övertrötta barn blev det en ganska snabb fika och efter det promenad till centralen. Förra veckan skrev jag visst att jag inte skulle ge mig ut i kollektivtrafiken med Alvin men idag så tog vi faktiskt pendeln hem och Alvin gjorde sin tågpremiär. Utan några som helst problem, men så sov han mest hela tiden också. Väl hemma i Sumpan var vi tvungna att åka äckliga hissar två gånger för att ta oss först ner i tunneln under spåren och sen upp i markplan. I första hissen tvingade en tant med rullator mig och en annan mamma att dela hiss ("det går minsann om man ställer vagnarna på tvären") men då ville inte hissen åka så tanten öppnade dörren och meddelade "att vi fick ju minsann inte stå på det gula". Det var ju för tusan hon som tvingat oss att dela hiss för att det skulle bli hennes tur snabbare (antar jag). Ja, ja, till slut kom vi iväg och bortsett från det gick det hur smidigt som helst att åka tåg. Nu har Alvin somnat helt orimligt tidigt för att vara han men så har vi ju också haft en ovanligt fullspäckad dag och en annorlunda natt bakom oss så kan det möjligen vara för natten? Skulle inte tro det men det visar sig... Lika bra att sluta förundras och gissa hur det kommer bli för det verkar inte finnas någon logik i något vad gäller sömn. Väldigt söt är han när han sover i alla fall.
Gosungen för ett par veckor sedan när han somnade på min mage precis som när han var alldeles ny (och jag hade ammat precis innan därför har jag tröjan ganska konstigt).
Så lillepluttig
Sådär ja, en tur till IKEA och inköp av ramar och nu ska den pyssliga sidan av Julia letas fram. Är rädd för att jag kan få leta rätt länge men det vore fint om jag lyckades få till att rama in hand- och fotavtrycken som jag planerat någon gång innan nästa år eller så. Eller kanske till och med idag.
Sen ska tekniska sidan letas fram också. Den tror jag faktiskt inte är lika gömd men får se hur det går när vi ska montera fast nya varukorgen på vagnen. Köpte en ny igår. Den gamla (som troligen var ganska felmonterad) har släpat i marken, speciellt i snövallarna under vintern så det var inte så mycket kvar av den och hela vitsen med vagn är ju just att kunna lasta den full med allt möjligt man kan tänkas behöva eller råka köpa. Ja, så kanske det är så att en liten vits med vagnen är att få med sig sitt barn också men den funktionen kvarstår ju även utan varukog.
Idag har vi (bortsett från IKEA) hunnit med att besöka 12 dagar gamla Vincent. Vet ni hur små de är när de är 12 dagar? Och vet ni att Alvin vägde lika mycket när han var 2 månader (drygt 4,5 kg) och fattar ni då hur sjukt det är att Vincent såg så lillepluttig ut att jag omöjligt kunde minnas att Alvin varit så liten (fast han ju nästan varit hälfen så liten och mindre än Vincent är idag i 2 hela månader). 2 månader för 5½ månad sedan, det borde man väl minnas? Trodde alla hittade på när de sa så men det är verkligen sant. De är så små att man omöjligt tror att det är sant. Väldigt söt var han i alla fall lilla Vincent och väldigt snäll medans vi var där. Snäll var även Alvin. Gladast i stan satt han på deras golv och lekte och charmade även de nyblivna föräldrarna som ju borde ha fullt upp med att bara ha ögon och hjärta för sin lilla pojk. Och bara ibland tröttnade han på att sitta still och ville hellre ta sig fram till stora blomkrukan och tömma den på jord. Bara ibland. Sen fick han frukt och då var han lugn igen. Alvin har för övrigt odlat fram en helt naturlig tuppkam. Håret växer liksom bara mitt på huvudet i en liten triangel och det är väldigt sött (men lite konstigt). Ska visa bilder så snart jag laddat in lite nytt från kameran.
Nu ska vi hitta på någon middag här hemma. Lunchen bestod av rester från gårdagen. Det kanske låter tarvligt med rester men det var typ det godaste man kan tänka sig. Grillade hamburgare med massor av smarriga tillbehör. Och lika gott var det igår med L och M och trevligt värre hade vi. Bortsett från att grannen klippt ner vår häck men det måste jag nog nästan fota och skriva ett eget inlägg om för det var så konstigt. Först fota, sen ladda in bilder, sen skriva. Kan bli när som helst alltså. Nu drar jag till köket!
Sola och bada
Det är varmt nu. Det är skönt nu. Det är sommar nu.
Och jag älskara det!
Måste dock tyvärr meddela att Alvin inte är fullt lika förtjust eller förtjusande i värmen. Mycket gnäll blir det. Fast inte så konstigt det kanske, när allt klibbar och är kvavt. Väldigt förtjusande och alldeles underbar blir han när han får plaska i sin lilla pool. Han fullkomligt älskar det. Och alldeles nyss har han badat med sin polare V. V och hans mor har vi lärt känna via mammagruppen och de har alldeles nyss gått hem efter en heldag i vår trädgård. Så trevligt med lite sällskap och nya bekantskaper. Och alldeles straxt kommer L och M och Isabelle på grillmiddag (och tro det eller ej, solen skiner alltså fast vi ska ha grillgäster!) och man kan kanske ana att det blir ett litet till dopp i poolen då med bästisen. Just nu sover Alvini vagnen i skuggan. Galet blev det idag, han vägrade förmiddagsvilan (vilket också kan förklara en del av gnälligheten). Efter att han fått sin lunch så bar jag ut honom till vagnen för att få honom att sova lite. Han somnade på typ 2 sekunder. Verkligen nytt rekord, tror knappt han hann landa i vagnen. Annars kan det ju liksom vara extra knepigt när han är lite övertrött men inte idag inte. Sen vaknade han i och för sig ganska kort efter men det är ju sådan han är, kungen av powernaps.
Igår kväll när vi kommit hem från födelsedagsfirande av min bror så chockade Alvin lite på ett liknande vis. Det var så kvalmigt i hela huset att jag på en gång klädde av honom allt utom blöja och gick upp på luftkonditionerade övervåningen. La ner honom i sängen medan jag drog ner rullgardinerna och fixade natt. När jag var klar sov han. Han somnade alltså helt av sig själv i sängen, det har inte hänt på flera månader och det var ju inte ens ett försök till det från min sida, behövde bara någonstans att förvara honom medan jag fixade. Berodde ju troligen på ren utmattning i värmen och natten var sen precis (lika vaken) som vanligt men ändå. Man kan ju få hoppas lite i alla fall att det kan hända igen. Det kan man väl få hoppas?
Näpp, dags att fixa lite inför gästernas ankomst och så är det visst en filur som vaknat igen. Kungen av powernaps var det ja.
Går inte ihop
Jahaja. Nu har Alvin hittat hundens mat- och vattenskål. De är väldigt intressanta och det tar typ 5 sekunder från att jag satt ner honom på golvet i köket tills han är där och vänder på skålarna. Hur gör man då? Hunden måste ju få mat och och barnet måste ju få sitta på golvet (hur ska jag annars någonsin få något gjort i köket?). Det går liksom inte ihop.
För övrigt är jag mest en vandrande zombie idag. Typ tionde natten i rad med högst 2 timmars sömn åt gången (och det är då ett av "passen", resterande håller sig under timmen). Det börjar bli rätt jobbigt nu. Måste aktivera mig nu för att inte somna ståendes.
Skulle Alvin dricka vällingen om jag la den i hundmatskålen tror ni?
Alla gillar inte värmen
Sommaren är tillbaka. Nu är det så varmt att vi inte ens orkar vara ute. Men det känns bra i kroppen med sol och värme ändå. Så det så.
Stackars hunden dock, han verkar mest vilja krypa ner i källaren och stanna där tills det är snö igen. Promenad var tydligen inte alls kul. Jag som trodde jag var en snäll matte när jag föreslog långpromenad hela familjen. Anade inte då att det var SÅ varmt.
Nu dags för lunch ute i hamockens skugga. Om jag får bestämma. Fast det vet vi ju alla att det är Alvin som regerar här hemma så vi får väl se vad han säger om saken.
Lyxiga dagen
Nu är jag bortskämd. Inledde visserligen dagen med att dammsuga hela entrévåningen men sen har det varit ganska mycket lyx för min del. Har dels hängt en del i trädgården och sen var det dags för riktig mammalyx. Fick ett presentkort på massage på Centralbadet när jag fyllde år i december och Alvin var alldeles ny och nu var det äntligen dags att utnyttjas. Så skönt och välbehövligt! Jag tog mig in till stan med buss men efteråt stod mina snälla killar utanför och väntade och så promenerade vi till uteserververingen vid Norra Bantorget och åt en god middag i solen. Alvin skötte sig utmärkt och det var så trevligt att vara ute på riktig restaurang och så skönt att det funkar så bra att ta med Alvin även om han blev lite rastlös på slutet. Efteråt tog vi bilen hem och så fick Alvin sin kvällsgröt ute på verandan och pappan och mamman fick lite gott att dricka i sista kvällssolen. Vilken perfekt eftermiddag och kväll!
När jag åkte in till stan åkte jag som sagt buss och jag skäms lite för att säga det men det var typ första gången på mer än ett år som jag åkte kollektivt. Kunde ju inte gå under hela hösten så då blev det bil överallt och med Alvin har jag inte riktigt vågat mig ut i kollektivtrafiken ännu. Efter att ha åkt bussen idag (utan Alvin ju) så har jag dock fått lite bekräftat att det varit rätt beslutat. Stället i bussen där man står med vagn var fullt (av 3 vagnar) redan efter typ 2 hållplatser (jag gick på vid startstationen) så när en fjärde barnvagn ville på så gick inte det utan hon fick glatt (?) vänta på nästa buss. Men vad är det som säger att det fanns plats på den bussen? Man kan ju få vänta hela dagen på en plats om man har otur. Nej, då tar jag nog hellre bilen även om det är lite svårt med parkering ibland. I den finns det ju dessutom AC och färre obahagliga svettiga människor så jag tänker nog fortsätta som tidigare, det är trots allt inte så ofta som jag ska så långt att jag inte kan promenera. Dessutom kände jag mig helt vilsen på bussen, det var någon slagt makapär längst fram som folk höll upp sina kort emot och så kom ett litet pling (på min tid vill jag minnas att man bara visade upp kortet för chaffisen). Och där kom jag med gammal skämsremsa och tänkte att jag kanske inte ens skulle få åka med men jag hade tur, den gällde visst fortfarande. Nej usch, inget för mig det där. Och då är jag ändå uppvuxen med kollektivtrafiken och med en far som till och med arbetar (och så alltid har gjort) på det stora lokaltrafikbolagets huvudkontor.
Nu ska jag sussa, hoppas på lite mer sömn än på sistone i natt. God natt!
Äntligen
Idag har jag och Alvin äntligen fått träffa L och Isabelle igen. Vi som är vana att ses minst en gång i veckan hade inte setts på nästan en månad eftersom L jobbar juni och juli. Så härligt att ses igen och barnen gillar varandra. Nästa gång får det dock bli hemma hos någon av oss så att de verkligen kan leka tillsammans. Idag valde de egoistiska mammorna att det var dags för lite REA-shopping och det var stundtals två ganska rastlösa barn. Blev en del fynd både till mig och Alvin samt födelsedagspresent till min bror. Inte att förglömma, idag har jag för första gången serverat Alvin lunch ute bland folk och det gick riktigt bra. Lite kladdigt blir det så klart alltid när filuren ska äta men det var i alla fall helt ok och jag ska nog våga mig på det igen. För övrigt, när vi ändå är inne på mat så är vällingen nu helt nerlagd. Han vägrar. Så då orkar jag inte tjafsa utan nu har det bjudits på gröt vid 8-tiden istället tre dagar i rad och det verkar funka. Sen får vi väl testa välling igen om ett par veckor, han har ju gillat det i en och en halv månad så vore ju skumt om det aldrig mer uppskattas. Liten nackdel med gröt som ju liksom inte kan ges liggandes i pyamas på samma sätt som välling men i övrigt funkar det ju ungefär lika mättnadsamässigt.
Är lite snurrig med dagarna men imorgon är det visst ny vecka och imorgon bjuder på lite lyx för min del. I övrigt är veckan ganska öppen för förslag och jag hoppas på mycket sol och värme så vi kan börja hänga i trädgården igen.
Så här kul kan man ha det i trädgården.
Midsommarfirande
Nu har vi landat hemma i soffan efter midsommafirande ute på landet. Alvin sover i mitt knä och P sitter brevid mig och sover han med. Man skulle ju nästan kunna tro att det var jag som sov som en stock hela natten men riktigt så var det inte. Halv 2 kom vi i säng i vår lilla stuga. Alvin sov när jag la ner honom i sin säng och P somnade ganska snabbt och väldigt snarkande. 01:55 vaknade Alvin och då visste jag att det var dags för mat. Efter det gick det inte att lägga tillbaka honom i egen säng. Han vara ålade sig och gnydde och trasslade in sig i spjälorna så vi fick samsas i 80-sängen. Sen vaknade han som vanligt lite då och då, framför allt fram mot 7-8 tiden då det var väldigt gnälligt. P fortsatte sova sött och snarka högt igenom det hela. Fram till halv 9 lyckades jag hålla Alvin ganska lugn även om han verkade tycka att det egentligen var dags att gå upp men så kom braket i blöjan och det var bara till att ta morgon på riktigt. Så idag känns det som midsommardagar brukar kännas. Segt och lite bakisslött. Enda skillnaden är att det enda i alkoholväg som jag drack igår var typ 2 klunkar rödvin. Och ändå ska man behöva känna sig bakis. Det tycker jag inte är riktigt rättvist! Jag är hur som helst väldigt nöjd med Alvins första midsommarfirande. Vi lyckades komma iväg bara 50 minuter senare än planerat. Var helt dött ute vid 10 tiden på morgonen när vi åkt en bit vilket vi skojade om. Inte lika kul att det visst var på Norrtäljevägen alla höll hus men det flöt ändå på någorlunda. Efter ett litet stopp på vägen för att byta bajsblöja på ett bord utomhus (inget skötbord och lång kö till toan) så lyckades vi ändå ta oss fram så att vi inte sinkade midsommarlunchen. Denna kunde avnjutas utomhus, visserligen under partytält men det var mest för säkerhetsskull. Efter lunchen firade vi Alvins kusin som ju fyllt 3 år dagen innan och måste ju säga att de är för goda barnen när de öppnar paket. Störst går absolut först och när man väl öppnat ett paket är det antingen snabbt vidare till nästa, alternativt totalt stopp i öppnadet för att leka med den nya ägodelen. Då kan resterande paket få vänta. Läääääääänge. Våra presenter verkade i alla fall gå hem och polisbilen fick till och med följa med ned till midsommarfirandet på ängen. Även Alvin blev lite bortskämd och fick dels en hink full med ärvda leksaker från kusinen samt en ny leksak i paket från kusinen och en i paket från farmor och farfar. Nere på ängen intog vi en hörna med filtar och slog oss ned. Så var det dags för Alvin att dansa runt midsommarstången för första gången. Farmor tog med sina barnbarn och lekte runt. Själv satt jag skönt på filten och tittade på. Tydligen är han dock ganska tung att bära på (nehä?) så det blev inte så många danser. En liten konstig sak i bloggvärlden slog mig där på ängen då jag fick syn på en mammabloggare som jag följer dagligen. Hon har ju ingen aning om vem jag är men jag kände igen både henne och hennes son och det känns ju på ett galet sätt som någon man känner (vilket man ju på ett sätt gör). Då hade dessutom Alvin och hennes son redan hälsat på varandra under dansen (fast då var det ju som sagt farmor som var med honom). Jag såg det på håll men insåg först senare att det var hon. Funderade en stund på att gå fram och hälsa, men vad då, vi känner ju inte alls varandra så jag fegade ur och sen var hon plötsligt borta. Skumt fenomen blir det i alla fall, detta bloggande och hur väl man kan tycka sig känna någon som man aldrig varken sett eller pratat med!
Efter att P vunnit områdets spiktävling genom att slå i den på bara ett slag (nu kan man nästan tro att han tvingat mig att skriva detta men jag skryter lite om min duktiga karl helt självmant idag) begav vi oss uppåt till huset igen för födelsedagstårta och fika och lite lekar. Senare på kvällen åkte grillen fram, grillmästaren bjöd oss på perfekta laxfiléer (det måste vi prova hemma) med supergod potatis till och ännu lite senare var det dags för ostbricka och lite spel. Yatzy är tydligen spelet för vår lilla familj, P tog hem första platsen (grrrr) och jag andra platsen. Och ja, som jag redan skrivit var det dags för natt vid halv 2 och detta efter en väldigt trevlig midsommarafton med alla traditionella ingridienser. Det enda jag saknade var en liten blomkrans på Alvins huvud. Det hade blivit fint på kort men på det stora hela är jag väldigt nöjd!
Lek med midsommarstången.
Midsommarplaner
Packar och står i inför midsommar. Vi ska bara vara borta en natt men med en liten en som passagerare så får man packa som om man skulle vara borta en vecka känns det som. Kläder och mat och blöjor och ännu mera kläder och sängkläder och lite varmare kläder och ja, det blir fullt i bilen, det blir det. Tur man har en kombi (lite synd att det är en SAAB kanske....).
Idag var sista gången på babysimmet, lite trist och är rädd att det inte blir något steg 3. De ska lägga ner anläggningen här närmast och då får de nog vara. Synd för det har verkligen varit kul nu andra kursen och så mysigt att vi bara varit 3 stycken, barnen har verkligen fått uppmärksamhet och kommit nära varandra. Får se om inte vi mammor och barn kommer att synas snart igen hur som.
Imorgon är det ju som alla säkerligen vet midsommar och då drar vi till P:s systers landställe i Norrtälje. Det blir vi, de och P:s föräldrar. Lagomt firande för vår lilla familj det och vi ska säkerligen hinna med ett litet besök ner på ängen nedanför deras hus också där det anordnas traditionellt midsommarfirande. Antar att det är sådant man verkligen ska uppskatta nu när man har barn som måste drillas in i traditionerna. Hoppas så klart på bra väder och ännu mer hoppas jag dels på att det ska funka bra med Alvins mat under de lite mer primitiva förhållanden som råder och framför allt hoppas jag att det blir lite färre bajsincidenter än vad vi haft de senaste dagarna för när man är på landet kan man kanske inte tvätta alla kläder och duscha efter varje blöjbyte och det har behövts alldeles för ofta på sistone. Slutligen hoppas jag att vi kommer iväg i tid imorgon så att vi slipper spendera halva förmiddagen i de bilköer som har en tendens att torna upp sig hela vägen till Norrtälje just på midsommarafton. Senast klockan 9 ska vi sitta i bilen är målet och det känns verkligen som en utmaning. Vid den tiden brukar vi ju inte ens ha lämnat sängen och nu ska vi alltså hunnit äta frukost, packa det sista och duscha och allt annat nödvändigt. En riktig utmaning kommer det att bli men så ska det ju vara!
Nu ska vi, för att öka chanserna att komma upp i tid, ta vårt barn och vår läsk och gå upp i sängen och sätta på en film och sen somna tidigare än vad vi brukar. Det är planen. Med tanke på morgondagens tidiga avfärd verkar det inte så sannolikt att jag hinner med att starta datorn innan vi åker så jag antar att vi hörs igen på lördag någongång. Glad midsommar på er!
Presentshopping och matprat
Idag har vi inte haft mycket alls för oss. Jag har varit på en liten shoppingtur och dels köpt 3-års present till Alvins kusin som fyller år imorgon och som ska firas på midsommar och så har jag köpt present till P:s bästa kompis lilla nyföding. 3 dagar gammal är han nu och vi hoppas att snart få komma och titta på det lilla underverket. Eller så liten är han inte, 4,3 kg, alltså mer än 1½ kg mer än vad Alvin vägde när han kom men han kommer ju att se pluttig ut i jämförelse med Alvin. Vi får se när det blir av att få komma och titta men nu är vi i alla fall redo och kan komma på sekunden när de väl bjuder in oss.
Lite nytt på matfronten har vi här. Idag tänkte jag vara snäll och bjuda på Västkustgryta till lunch. Det har Alvin tidigare ätit med god aptit och jag förväntade mig inget annat idag. Han verkade tycka att det smakade så illa att han fick kväljningar. Det gick verkligen inte att få i honom ens en sked och han skrek i panik och vred hela ansiktet i avsmak. Skumt hur det kan ändras för det har som sagt gått ner utan minsta problem tidigare även om jag ju hört att just fisk kan vara lite knepigt. Sen har vi dessutom haft lite vällingproblem de senaste kvällarna. Han vill helt enkelt inte ha. Vi har testat olika sorter (och blandat i olika mycket havre- respektive majsvälling), testat vid olika tider och idag testade jag med mugg istället för flaska. Vill inte ha längre. Hur kommer det sig, han har ju tidigare klunkat i sig och han borde ju vara hungrig när han bara ammat lite sen klockan 1 typ? Idag testade jag lite gröt efter vällingförsöken och det var inte heller helt enkelt (det slukar han snabbt till frukost så det är inte smaken) men med lite lite fruktpuré på toppen så fick jag i honom en hel portion. Så varför dessa problem på kvällen? Om han ska bli mätt utan välling eller gröt på kvällen måste jag amma typ en gång i timmen känns det som och han vill ju dessutom ha mat flera gånger på natten då. Så synd att man inte riktigt kan berätta för honom att det är för hans eget bästa han borde äta ordentligt. Inte är det lätt det här med maten alltid.
Nu ska vi se om filuren kan komma till ro för natten efter att vi precis bytt bajsblöja. Den förklarade ju i alla fall varför det inte gick att somna nyss...
Skoj i hoppgungan.
Jobbigt?
Grattis till mig idag igen. Eller nåt... Har i alla fall fått reda på vad som väntar mig i höst när jag börjar jobba halvtid. Blir lite avancemang mot innan så det känns spännande. Men känns väldigt skumt att tänka att jag alltså ska börja jobba om mindre än 3 månader. Fast när jag tänker så måste jag ju påminna mig om att det hela också innebär att jag får vara hemma i ett helt år till. Hoppas att det kommer innebära det bästa av två världar. Jobba och få använda hjärnan på lite mer avancerat vis 20 timmar per vecka och sen resten av tiden med min älskade unge. Förhoppningsvis leder upplägget till att man uppskattar respektive sysselsättning ännu mer. Och som sagt, tänk er vilken lyx att få vara hemma ända till efter nästa sommar. Även om det "bara" är på halvtid. Och tänk vilken lyx att få komma tillbaka och göra något nytt och spännande. Som ni hör försöker jag peppa mig själv lite. Alltså detta är ju vad vi kommit fram till är bäst för oss och det är en väldigt lockande tjänst. Bara det att jag som sagt får en del ångest av att det är redan i september. Men tänk, tänk, tänk på att en del bara är hemma så kort tid allt som allt. Jag får ju ett helt år till med Alvin och han hinner bli hela 1 år och 9 månader innan det blir dagis dags. Det kommer bli bra det här. Det kommer det. Eller hur?
Poppis kille
Historien upprepar sig. Snart dags för grilling och nu kommer regnet. Min ena bror med fästmö kommer hit. De bjöd in sig själva för att de längtar efter Alvin. Åhhh vad jag älskar att höra de orden. Men det är som sagt verkligen inte grillväder och det står hamburgare på menyn. De måste ju nästan grillas för att vara bjudmat. Fast har vi tur så spricker det snart upp, det verkar vara en ordentlig skur (med åska!) så kanske går det snabbt över. Och så är det ju trots allt "bara" familjen som kommer. De får h alite lverseende med att vi inte behärskar styra över vädret.
Borde kanske för övrigt inte sitta här vid datorn när det åskar så jag tar och loggar ut och stänger ner nu tror jag...
Alvin tittar på bilar från vagnen (brås på sin far). Är dock från ett par veckor sedan eftersom vi när kortet togs fortfarande hade liggdelen på.
Grattis till mig
Grattis till mig idag. Var ju lite nervös inför lönesamtal idag men det hade jag inte behövt vara. Fortfarande inte riktigt någon klarhet i vad jag ska göra när jag kommer tillbaka och det är ju lite trist men en väldigt oväntad löneförhöjning på 1000 kr. Tack för den, mer än vad jag fått sammanlagt under mina nästan 3 år på företaget tidigare och det mitt i mammaledigheten. De sa sig vara så nöjda med min prestation fram tills jag gick på ledighet och att det ser så mycket fram emot när jag kommer tillbaka och att de tycker det är så viktigt att jag känner att jag har givande arbetsuppgifter då och helt klart kan man säga att hela mötet var en bra ego-boost.
Innan mötet hann jag och Alvin med ett besök på öppna förskolan och sen en lunch med en mamma från mammagruppen och hennes kompis. Trevligt och gott. Hämtade hem gipsavgjutningen av Alvins hand och fot som jag gjorde förra veckan. Det ser riktigt bra ut och nu ska jag bara leta fram mitt pyssliga jag och rama in det hela. Kan nog bli fint.
Nu ska jag njuta lite mer av dagens skörd, inte varje dag jag har löneförhöjningar att glädja mig åt så man får passa på.
Viktigheter
Regn, regn, regn. Vilken dassig dag. Blir till att krypa upp i soffan och innemysa hela dagen verkar det som. Kan hända kan man hinna med en film eller så...
Och så ska jag förbereda mig lite inför morgondagen. Imorgon ska jag nämligen på viktigt möte. Dags för lönesamtal på jobbet. Tror i och för sig inte att det kommer att vara så mycket samtal utan mer information om den nya lönen och man är ju inte direkt i den bästa av förhandlingspositioner. Ytterligare en liten nackdel är att jag ännu inte vet exakt vad det är jag ska göra när jag börjar jobba igen. Hoppas på klarhet i denna fråga i början av mötet och hoppas att det finns några spännande arbetsuppgifter till mig. Det som tidigare var aktuellt verkar inte riktigt vara lika aktuellt eftersom uppdragsgivaren hade lite svårt att acceptera att jag inte kommer att jobba heltid så just nu lutar det åt att jag snarare kommer tillbaka till mina gamla arbetsuppgifter men det är inte helt klart ännu. Spännande värre (försöker se det positivt).
Nu vaknade Alvin så dags att sätta sig på mattan och leka lite.
Sura gubbar
Testade att ge Alvin lite jordgubbe. Väldigt lite eftersom jag hört att man ska vara försiktig med det röda. För det första så verkade han inte alls tycka om det. Han rynkade på näsan och spottade mest ut. För det andra så har han nu röda prickar på hela hakan så antar att det var bra både att han fick så lite och att han spottade ut det mesta.
För övrigt är en av P:s bästa vänner med sambo inne på förlossningen just i detta nu och det tycker vi minsann är lite spännande. Kommer Alvin möjligen få en liten lekkamrat redan nu i natt? Eller redan och redan, de är flera dagar över tiden så kanske snarare äntligen.
Minne, jag har tappat min minne
Idag skulle vi åka till Babyland och reklamera sufletten på liggdelen till vagnen. Vi packade in oss i bilen och åkte iväg, parkerade, tog ut vagnen ur bagageluckan och började knäppa loss Alvin. Då kom jag på att vi glömt själva reklamationsobjektet hemma. Bara att vända tillbaka hem igen. Tur vi inte har så långt och att det inte var Alvin vi glömde i alla fall. Nattens minimala mängd sömn gjorde sig påmind. Efter en mycket trevlig kväll gick jag och la mig efter att gästerna åkt straxt efter 2. Halv 3 vaknade Alvin för mat. Fram till halv 4 vaknade jag till och från av att P höll på att fixa på nedervåningen. Det var luckor söm öppnades, vatten som spolades, kylskåpsdörr som åkte upp och annat oidentifierbart ljud fram tills han kom och la sig vid halv 4. Då skulle vi visst prata lite innan det var dags för sömn fram till 6 då det var matdags igen. Efter det var det otänkbart att sova i egen säng så då halvsov jag med Alvin fram till kvart i 9 då han vaknade hur pigg som helst. Lyckades vinna en kvarts sömn med lite mer mat men kvart över 9 brakade det loss i blöjan och det var bara att ge med sig. Ny blöja, lek på mattan och grötfrukost till oss båda. Sen somnade han om igen. Inte jag. Till en början. När jag tänkte att jag kanske borde passa på att fylla på mina 5 timmar så dröjde det 13 minuter innan Alvins lur var över. Jaha.
Nu är det dock kompenserat med 2 timmars eftermiddagslur för min del medans männen i huset var på promenad och när jag vaknade överaskades jag med färska jordgubbar och ett glas rosé på verandan. Det är lyx det och nu känner jag mig trots allt ganska nöjd med dagen.
På Babyland passade vi också på att kolla in bilstolar men måste läsa på en del känner jag. Isofix låter ju prima men kostade 2000 kr mer, kan det verkligen stämma? Någon som har tips/synpunkter/erfarenheter?
Ute på verandan passade Alvin på att alldeles själv resa sig från liggande till stående och var hur stolt som helst efter det. Krypförsöken går fortfarande lite segt och det är mycket frustration men jag tror fortfarande att det kan vara fixat innan helgen är slut. Övning ger färdighet sägs det ju och mycket övning blir det...
Alvins mamma
Idag: grillkväll med vänner
Idag: spöregn
Bra tajming helt enkelt. Kanske lite fjantigt men våra vänner A & J som kommer på besök ikväll har aldrig sett vårt hus och det känns trist att inte få visa upp det från sin finaste sida. Grönksan och lummigheten kommer liksom inte riktigt till sin rätt i grådasset just nu och inte heller inne ser det ju lika ljust och fint ut när solen inte skiner. Men dammet syns förstås mindre utan det obarmhäriga solljuset och det är ju bra. Det sägs visserligen att det ska spricka upp fram mot kvällen så förhoppningsvis blir det lite mer muntert än nu i alla fall och blir det inte det så tror jag säkerligen att vi ändå ska kunna få en trevlig kväll.
Alvin är inte på sitt bästa humör dock. Han verkar väldigt hes men oklart om det beror på förkylning (fast märker inget av en förkylning på annat sätt) eller om det är på grund av alla konstiga läten han har för sig när han kryptränar. Han är så frustrerad när det inte funkar och det blir många tårar. Verkar i alla fall gå framåt så jag hoppas att han ska bemästra det hela innan helgen är slut.
Igår efter simning drog vi och käkade ihop hela gruppen, vi är bara 3 stycken visserligen så det är ju inte någon jättegrupp men kul att prata lite även utanför badet. Vi har ju trots allt gått nästan 2 hela kurser ihop nu men inte förens nu det blivit av att någon tagit sådant initiativ. Alltid kul med nya bekantskaper. Roligast av allt är att alla har full koll på varandras barn men vi fick inleda lunchen med att presentera oss (fast vi alltså setts en gång i veckan sen i februari!). Snacka om att man blivit mamma nu alltså. Men nu har vi alltså egna namn och jag går inte längre (bara) under beteckningen "Alvins mamma".
I natt provade vi en ny grej här hemma. Har ju varit lite si och så med sömnen för min del men att lägga isg i källaren igen känns lite drastiskt. Så vi bytte helt enkelt plats i sängen och P hade ansvaret för Alvin. Mitt enda ansvar var att på kommando (vid rimliga tidpunkter) mata Alvin. Jag informerade om att detta borde vara ungefär vid 3 och klockan 6. Andra tider är det vanlig tröstning som gäller och detta borde ju även P kunna stå för. Jag hade till och med laddat med öronproppar brevid sängen men stoppade inte in dem innan jag somnade utan tänkte att jag skulle försöka utan. Så vad gör ungen då? Jo han slår till med att sova sött och lugnt ända fram till just klockan 3. Vaknade av lite gnäll då och slog lite på P som tog upp Alvin och försökte trösta. Tittade på klockan och hörde att detta krävde mat. Så då fick han komma till mig och äta. Han somnade i min famn och las till baka i egen säng utan knorr. Sen hände samma sak vid klockan 6. Däremellan sov han så sött. Inte direkt de nätter jag är van vid då han vaknar flera gånger i timmen och vägrar sova själv. Efter 6 fick han sova hos P och sen hos mig efter 8 då P var tvungen att gå upp men innan dess var natten alltså riktigt behaglig (japp, kraven sänks betydligt efter de ryckiga nätter jag upplevt senaste månaden). Så nu är frågan om detta bara var en slump eller sover Alvin bättre med mig en bit bort eller vaknade jag inte lika lätt bara av vetskapen att det var P som skulle ha kollen (Alvin kanske höll på att böka som vanligt men ingen av oss märkte det)? Skönt men skumt var det i alla fall och jag vore så tacksam om jag kunde börja få sova 3 timmars pass igen. Och eftersom jag aldrig är nöjd så hoppas jag så klart att det snart blir ytterligare lite längre mellan maten. Tog ett första steg mot det igår genom att börja byta ut del av majsvällingen mot havrevälling. Nu är ju magen van vid gröten och då borde även vällingen kunna funka med havre och jag har hört att den mättar betydligt bättre än majsen. Dessutom ät ju majs väldigt sött så tänker också att det kanske inte blir samma energiboost och lekfulla kille en kvart efter vällingen om det är havre istället? Men att byta ut 1/4 kan väl inte lett till nattens bra sömn?
Nu ska jag snabbt som tusan göra mig klar för besöket som snart kommer. Alvin sover men vem vet hur länge, bäst att köra 20 sekunders sminkningen och klä mig så att jag i alla fall är någorlunda respektabel när de dyker upp om en dryg timme. Allt jag hinner med efter det är en bonus.
Halvvägs in i juni
Träningsvärk: check!
Exakt hur många var vi (från mitt lag) som kom för att sparka lite boll igår i spöregnet? Jo, vi var 5. Men spelar vi inte 7-manna och är vi inte i väldigt dålig form och borde vara 9 stycken minst? Jo, det kan man tycka men tydligen är laget befolkat av några riktiga mesproppar som viker sig för lite regn och skyller på diverse sjukdomar som dykt upp 1 timme innan match (misstänkt samtidigt som regnet dök upp). Alltså, klart man kan bli hastigt sjuk men hur stor är sannolikheten att det händer alla på en gång? 5 är precis det antal man måste vara för att komma till start men WO hade faktiskt gett ett bättre resultat i protokollet. Men så klart vi skulle spela och kämpa och på något underligt sätt var det faktiskt kul att spela trots allt. Ett riktigt saftigt löppass fick man sig i alla fall. Typiskt att det är dags för sommaruppehåll nu när jag äntligen kommit in i det lite.
Idag har jag och Alvin hälsat på hos namma/mormor hela dagen. Alvin har fortsatt sina krypförsök, väldigt mycket frustation blir det när man vill saker man inte kan. Han har också för första gången visat riktig glädje över mat. Det var efterrätten efter lunchen, Nestles Päron, banan och Yoghurt som väckte riktig iver för nästa sked. Med övrig mat vi testat så gapar han duktigt men det verkar liksom lika gärna kunna kvitta. Här var det verkligen glädje. Ska snarast köpa fler av samma sort (för under dagen har han hunnit äta upp en hel burk!) så får vi se om succén kvarstår. Antar att dessa burkars existens även betyder att man skulle kunna ge vanlig yoghurt nu? Om det inte vore ok skulle de väl inte ha det i burkarna?
Här hemma ska vi fortsätta projekt kryp- och klättersäkra. Igår sänkte vi botten på spjälsängen i sovrummet. Alldeles straxt ska botten på spjälsängen i Alvins rum sänkas den med. Han sover väldigt sällan i den, däremot används den ganska ofta som ett ställe att placera Alvin på när man vill ha lite koll. Typ när jag själv klär på mig, när jag tvättar händerna efter blöjbyte och så vidare. Senaste dygnet har den inte kunnat användas alls. Han reser sig på knä mot kanten och tittar ut/ner och det känns ungefär som det sämsta tänkbara stället att sätta ner honom på i hela huset (ok, det vore snäppet sämre i trappen eller öppna sprisen). Om botten sänks borde sängen bli mer som en liten hage. Inget ställe han kommer vilja spendera några längre stunder på men ibland behöver man liksom bara en minut. Dessutom ska vi snaraste försöka få honom att sova i den sängen dagtid, just nu är det bara vagnen som gäller då. Sen är det det där med trappgrindar, fattar verkligen inte hur vi ska lösa det och det känns som att det snart kommer vara akut. Vaddera hela trappen istället kanske? Kan ju bli en kul leksak på en gång liksom.... Nej, måste fortsätta klura.