Sjukling
Har en liten sjukling här hemma. Febern har kommit och gått sen i söndagskväll och med den kom även väldigt mycket snor och en elak hosta. Och med det kom även lite matvägran (men hey, fruktyoghurt till mat tre dagar i rad är ju inte fy skam) trugande med nappflaska, ytterst varierande nattsömn och en hel del oro (föräldrarna), skrik (barnet) och gråt (mest barnet men kan hända har modern fällt en enstaka tår när natten känts som tyngst).
Hoppas nu på snabb tillfriskning, känns som mat i magen vore snabbaste vägen till gladare barn men det verkar svårt att få honom att fatta det. Hoppas vi lyckas bryta den onda cirkeln (för trött för att äta, för lite näring för att piggna till). Just nu sover han bredvid mig i soffan, status när han vaknar får avgöra om vi ska kontakta vården. Svårt när det pendlar så.
Åhh älskade lilla hjärtat vad ont det gör att se dig lida!
Julat
Tydligen kan man fira jul även utan mamma men det var väldigt mycket tråkigare och kändes (helt korrekt) hela tiden som om någon saknades. Fast inte på så vis som hon faktiskt saknas överallt hela tiden utan mer som att "vi kan ju inte börja äta för ens mamma är klar i köket" typ. Fast vad länge vi hade kunnat få vänta med maten.
Bortsett från saknaden blev det i alla fall en väldigt trevlig julafton med alla samlade och Alvin hade en helt fantastisk dag (tror och hoppas jag). Nu ska vi bryta julmatsintaget med en sen kycklingmiddag och fortsätta lyssna på Dagmar utan för fönstret. Och så håller vi tummarna för att huset stannar på marken. Låter som vi snart ska lyfta...
God julia
Jo, vi är tillbaka nu. Fantastiskt har vi haft det men jisses vad stressigt det var att komma hem utan att ha handlat en endaste julklapp och inte gjort en endaste förberedelse. Tydligen är det julafton imorgon. Så konstigt.
Nu är i alla fall klapparna fixade och granen på plats. Utan belysning i alvin-höjd och med massa fina kulor som åkt ner och upp ett tiotal gånger.
Packar
Jag har börjat packa så smått men det tar en väldig tid. För varje sak jag lägger fram försvinner lika många från matsalsbordet som jag numera döpt om till packbordet. Undrar vem som kan vara den skyldige?
Kan detta vara tjuven?
Bajs
Resultatet av luftning av röd rumpa (och detta är bara 1av 6 (!) högar):
Stucken
10580 g och 77 cm och bedömningen ett alldeles prima exemplar var resultatet av ettårskontrollen. Nu uttryckte hon sig kanske inte just med de orden men det var slutsatsen och nu blir det ingen mer kontroll förens vid 1½ år. Oj, oj, stora killen!
För ett år sedan skrev jag om det nya livet som mamma. Nu skriver jag om det nya livet utan mamma. Det verkar inte lika spännande om jag ska tro statistiken men det kan också vara så att livet som mamma till en vild ettåring som vill vara överallt kombinerat med jobb och så lite mycket med begravningar och annat fix gör att jag inte är så bra på att uppdatera som jag själv skulle vilja vara. Det kan ju vara det också, inget skrivet - ingen läser. Ganska logiskt. Nya tag utlovas senast efter resan. Men jag återkommer innan dess - lovar!
