Logik enligt Julia

Jaha, nu kanske ni undrar var jag har hållt hus och det kan jag berätta. Inte just nu dock för Alvin välte visst precis in i ett bordsben. Måste hjälpa i rätt position (och kanske pussa lite). Återkommer...

Nu ska jag berätta vad vi ägnat oss åt idag nu när vi alla är friska och krya (bortsett från att jag fortfarande knappt kan prata).

Sovit ganska länge men väldigt ryckigt med Alvin på mig. Skyndat iväg till babysimmet. Glömt stänga grinden ner till källaren så att larmet gick när Dexter The Dog sprang ner när han var ensam hemma och Securitas ville skicka väktare vilket jag avstyrde. Badat och dykt och denna vecka fattade Alvin galoppen och dök i frivilligt och liksom simmade under vattnet fram till mig. COOLT. Hastat runt i lite affärer på vägen hem. Köpt bakplåtspapper med mera inför bullbak till dopet. Man måste baka väldigt många bullar om man ska ha 50 gäster (troligen fler bullar än vad jag bakat sammanlagt i hela mitt liv). Köpt en namngivningspresent till Sigge som vi ska till på söndag. Jag drömde för några nätter sen att vi gav bort en badrock. Så så fick det bli. En blå fin från Polarn o Pyret. Hoppas den faller Sigge i smaken (kanske lite udda present men den får duga, man ska väl låta sina drömmar gå i uppfyllelse?). Köpt en klänning till på HM. Kom på att jag måste ha något på söndag också och jag vill ju att Alvins dop är första gången jag använder den klänningen så jag kan inte ha samma även fast det inte är samma publik. Har dock inte hunnit prova ännu för då vaknade Alvin. Köpt med lunch hem som intagits i hamocken. Städat hela huset. Nästan i alla fall. Hela nedervåningen och trapporna upp och ner. Testat att ställa befintliga soffan där eventuella nya soffans ena sida skulle hamna för att se effekten. Kan vara lite för stort tyvärr men ska fundera lite till. Dammsugit under soffan och återigen insett hur galet mycket hår jag tappar. Flyttat tillbaka soffan. Svettats lite. Fyllt i hack i svarta soffbordet med spritpenna. Blev sådär (bordet är visst mörkbrunt, inte svart) men i alla fall inte sämre än de ljusa hacken. Lekt på mattan med Alvin. Låtit Alvin leka själv på mattan medan jag slöat framför datorn i soffan. Behövt resa mig upp ungefär 100 gånger för att lägga tillbaka en Alvin på vift på mattan. Förundrats över hur snabbt och långt den killen numera förflyttar sig utan att blinka (eller stånka det minsta). Introducerat majs- och potatispuré i Alvins värld. Ganska populärt men en hel del åkte upp när vi sen fortsatte leka (klantigt).

Ja, det var väl allt än så länge. Känner nu att vi lite tagit igen veckans tid som gått förlorat till förkylningen för idag har det verkligen varit full rulle. Och just det, medan jag skriver detta leker Alvin själv igen, måste bara pausa för att fånga in honom var tredje minut ungefär och jag sitter samtidigt med även P:s dator och spelar hans pokerturnering eftersom han är i köket och lagar mat till oss. Fullt upp var det ja...



En så här galen dag har vi haft.

Jag ser ljuset i tunneln och idag mår jag helt ok bortsett från den lilla detaljen att jag tappat rösten och kraxar som en kråka. Alvin tittar förundrat på mig när jag öppnar munnen och verkar tycka att den där mamman blivit en lustig prick. Tyvärr har även han blivit hes, det är ju elakt att säga det men det låter väldigt sött när han gör vissa ljud och ibland verkar han själv tycka att hans "nya röst" är ganska kul för det är liksom som att han måste testa den och sen lyssna och så testa lite till. Sötnöten.

Nu när jag vaknat till liv igen har dopförberedelserna åter tagit fart, nästa söndag är det dags och det är visst en del att stå i med över 50 gäster. Vi (eller kanske snarare Alvin) måste vara väldigt poppis som blir så många när vi bara bjudit de närmaste. Under över alla under så är i alla fall min outfit klar tror jag. Köpte mig en klänning på senaste shoppingrundan, borde prova den här hemma men tror att jag är någorlunda nöjd. Har kommit på hemligheten. Tajta stretchiga kläder går helt bort, visar alldeles för mycket av min ännu gravidformade mage (även om kilona är borta är inte formen det). Vida kläder går också bort, ser så uppenbart ut som om man har massa fläsk att dölja (och SÅ mycket är det faktiskt inte). Lösningen är figursyddakläder i hårdare material. Man får rätt form men utan att visa alla skavanker. Så till dopet tänkte jag mig en figursydd skjortklänning i beiget/lila från HM. Extra bonus med knappar så att den är amningsvänlig också. Det gäller ju att tänka ett steg extra.

Har äntligen laddat in lite bilder från mobilen till datorn så här kommer en på en på min älskade unge. Har även en helt underbar film på en skrattande Alvin i hoppgungan. Någon vänlig själ som kan berätta för mig hur man lägger upp en film?




Hoppas nu kunna sluta skriva om min egen hälsa och hur synd det är om mig, troligen inte så intressant för någon annan att läsa om och troligen blir jag inte det minsta friskare av att beklaga mig. Så nu är det nya friska tag som gäller! Hepp, hepp.

Jag tyckte allt det kändes bra surt igår med förkylningen. Sen dess har den bara blivit värre. Och som om inte det vore tillräckligt har även Alvin haft lite feber (38,4) under dagen. Han verkar dock vara vid gott mod och jag hoppas att han snabbt återhämtar sig och slipper det helvete jag har haft. Jag brukar inte vara den som sjåpar mig och jag brukar heller inte bli så här sänkt av en förkylning, antar att bristen på sömn spelar in. Måste dock erkänna av Alvin sovit riktigt ok de senaste 2 nätterna. Igår i liggdelen till vagnen placerad i spjälsängen (han somnade ju i den och vi ville inte riskera att väcka honom) och i natt i sin egen säng fram till 5. Välling på kvällen verkar vara ett smart drag, han åt igår vid 9 och vaknade för mat först klockan 3. Det är mer än 3 timmar mellan de målen det! Tyvärr verkar han så lagom sugen på välling just nu och snart är det ju nattdags så det var kanske en engångsföreteelse.

Nu ska jag fortsätta tycka lite synd om mig själv samt försöka lura i sonen lite välling och återigen hålla tummarna för att vakna upp alldeles frisk imorgon. Det brukar ju funka prima att hoppas på det...

Alltså, detta med att vara sjuk. Det kunde jag gärna skippa. Är i och för sig troligen inte så ensam om den åsikten men ändå. Känns väldigt aktuellt just nu att vädra just den tanken.

Kan någon för övrigt berätta hur det kommer sig att man liksom är förkyld på en sida? Eller är det bara jag. Halsontet började på höger sida, sen kom nästäppan, på höger sida. Igår kväll när jag omöjligt kunde somna för att jag var så täppt i höger näsborre började jag känna halsont på vänster sida, och mycket riktigt, imorse när jag vaknade var den värsta nästäppan till vänster. Nu innebär det tyvärr inte att den försvunnit på höger sida och dessutom är hela mitt svalg som sandpapper och det gör så ont att hosta men tycker ändå att frågan är befogad, varför sätter sig förkylningar på en sida i taget? Har det att göra med vilken väg blodet (och så¨ledes bakterier och virus) förflyttar sig i kroppen?

Nu ska jag ge älsklingsungen lite käk, sen ska snälla pappan/sambon ta med honom ut på en promenad så att jag får sova lite. Sen kommer jag vakna som en ny människa utan ont eller täppa på vare sig höger eller vänster sida. Så kommer det att vara. Det kommer det.

Stackars stackars mig som fortfarande har ett litet niagarafall i näsan. Dagen har enbart ägnats åt mys och lek här hemma och imorgon räknar jag stenhårt med att vara frisk som en nötkärna, eller i alla fall lite, lite bättre. Tror det mesta avgörs av nattsömnen. Kan dock inte sova ännu, måste ju se Sverige ta VM-guld först. Inte för att jag är det mesta insatt men det är ju alltid lite kul med svenska framgångar så nu sitter vi bänkade. Som ni märker orkar jag dock inte enbart fokusera på hockeyn utan spär ut det hela med lite datatid. Det får ju inte bli för mycket av det goda.

Efter en hel del regn kan jag för övrigt rapportera att det var precis vad vår trädgård behövde. Nu är det grönt, grönt, grönt och ingen insyn för häcken ut mot gatan är tjock och fin och väldigt hög (kanske för att vi aldrig beskurit den). Hoppas på sol imorgon så att vi kan njuta ordentligt av lummigheten!

Åhh vad jag hatar att vara förkyld. Tycker inte direkt att jag ser någon bättring men fram till sidag har jag försökt ignorera bort förkylningen och det kanske i ärlighetens namn inte bättrat på mig. Det känns ju bättre för stunden om man låtsas att man inte är sjuk men det fördröjer troligen tillfrisknandet. Kom i alla fall iväg på gårdagens planer och det var faktiskt huvudsaken. Lyckades ju bli magsjuk så att jag missade mammas 60-årsfirande för en månad sedan. I present från oss barn fick hon en chokladprovning och middag och igår var det dags. Kände mig lite smått hängig men lyckades ignorera det hela tillräckligt för att njuta av god choklad, god middag och gott sällskap. Var riktigt intressant med all chokladfakta som Pralinören Louise gav oss. Alvin är för god att ha med sig, han snackar glatt och funkar utmärkt med mat och även med hans sömn när vi är borta. Han somnade sin vanliga tid i min famn, låg ett bra tag hos mormor och sen hos P och var sen bara att lägga över i bilstolen och sov hela resan hem och medans jag och P gjorde oss klara för natten. När vi skulle flytta över honom i hans säng blev det dock skrik och panik och inte ens efter en amning funkade det att lägga honom i sängen. Fattar inte vad det är men helt plötsligt har han de senaste två veckorna vägrat sova i sin egen säng. Jag håller på att bli helt knäckt och fattar inte vad de är som orsakar detta. Vissa gånger kommer skriken av att han rullat över på mage och därmed drar upp huvudet som för att nackträna/krypa och det är så klart inte en så skön sovposition men oftast är det inte det (igår skrek han ju direkt jag la ner honom). Vid 9 tog älsklingen med honom ner för lite lek och jag fick fortsätta sova till 11:20. Verkligen välbehövligt och hoppas lite extra sömn kan göra mig snabbt frisk för jag hatar som sagt att vara förkyld. Men snälla hjälp oss, vad ska vi göra för att få ordning på nätterna igen? Att mata var tredje timme är helt ok, jag tar tillbaka alla tidigare klagomål och önskar bara att få min kudde tillbaks och att inte vakna varje timma natten igenom.

Det var allt från mig just nu, en vilding försöker sig på ett rymningsförsök från min famn (han sov när jag började skriva men inte längre) så nu är det dags för lite lek på golvet.

Drygt 1 dl välling blandat med drygt 1 dl ersättning gick ner på ett nafs, bara så där. Hoppas vällingen mättar bra inför natten. Och hoppas vi alla sover länge och skönt. Vi var tvungna att höja temperaturen på AC:n lite eftersom vi alla blivit lite förkylda men hoppas jag slipper svettas igen och att vi alla blir friska snabbt.

Mina soffplaner har så smått börjat rota sig även i P:s medvetande. Han spelar just i detta nu poker och blir det några vinstpengar går de rakt in på soffkontot har han lovat. Lite osäker på om det någonsin brukar bli några vinstpengar dock så det kanske inte betyder så mycket.


Alvin babysimmar (dock inte idag utanför 2 veckor sedan).

Idag har jag inte alls utnyttjat det goda vädret. Eller på sätt och vis har jag det genom att möta upp L och Isabelle på IKEA där och njuta av avsaknaden av massa folk. De flesta vettiga personer är väl ute en dag som denna men vi passade alltså på att gå inne hela dagen.

Vi har invigt sittdelen till "bil"-vagnen (prima), käkat billig lunch, köpt en till barnstol till Alvin (Antilop att ha utomhus), köpt lite annat bra att ha, förälskat mig i en soffa (nu startar operation övertalning), tagit en liten promenad i solen till Jysk och Rusta, köpt hårfärg och disktrasor, gått ett varv till på IKEA (jag säger ju det, vi har verkligen utnyttjat att det var så öde), fikat i 5 kronors-caféet, gått en runda till i fyndhörnan (och höll nästan på att köpa en extra klädsel till soffan jag ju inte ens har köpt), käkat mjukglass i solen och slutligen suttit i bilköer hem och varit tvungen att stanna halvvägs för en liten panikamning.

I natt sov Alvin faktiskt i egen säng ända till klockan 6. Han vaknade inte för mat förens vid 4 (synd att jag vaknade vid 2 då P gick och la sig). Eller egentligen vet jag inte om det var för mat men han snackade och babblade högt som tusan så jag tog upp honom och tystade honom med lite mat. Efter det somnade han efter lite gnäll om i sin egen säng och sen fick jag sova till 6 då jag återigen vaknade av hans babbel. Lyckades få tyst på honom ett tag med hjälp av nappen, sen började han igen och jag kände att det var dags för matmuta igen (ja, jag inser att detta kanske inte är så smart med tanke på framtiden men jag är så trött när jag blir väckt att jag liksom bara tar till det enklaste). När jag då reste mig upp för att lyfta över honom så snackade han fortfarande men då såg jag att han låg faktiskt och sov. Har han börjat snacka i sömnen nu och hur får man stopp på det (kan det vara för att han i natt lyckats sova på mage)? Om detta ska fortsätta (kanske lite tidigt att dra sådana slutsatser efter en natt) så måste jag nog införskaffa öronproppar. Verkar ju dumt att jag ska vara vaken om han sover. Fast ändå, denna natt var 100 gånger bättre än senaste veckornas plåstersömn och vakna-varenda-timma-rutin så jag klagar inte (bara lite).

Nu ska jag börja informera P om den fina soffan och sen är det Greys.

Här fortsätter jag att ha plåstret Alvin på min vänstra arm nätterna igenom. Jag vill inte vara en surkärring eller så men det börjar faktiskt bli lite, lite jobbigt. Vill sova utan att vara rädd för att röra mig och gärna utan att vakna upp till gråt som inte går att tysta utan att sätta mig upp och amma. Amma liggandes fungerade inte i natt. Han somnar snällt i sin egen säng men när det är dags för första måltiden vid 1-2 så är han ledsen och efter maten går det omöjligt att lägga tillbaka honom i hans säng. Ärligt talat är jag så snurrig och trött på nätterna nu att jag inte riktigt vad som sker och när men tror att jag 2 gånger i natt (vilket lite talar emot att jag inte fick honom att somna om i egen säng efter första maten) vaknat av att han gråtit och när jag tittar till honom i sängen så ligger han på mage och kämpar. Osäker på om det är därför han gråter eller om han sovit så hela tiden. Verkar lite som att han inte fattat hur man kan ligga avslappnat på mage utan han råkar rulla över och då lyfter han upp huvudet (vilket ju i och för sig är bra) och då vaknar han ju av det. Man kan ju inte gärna sova med huvudet i upptäckarläge. Men jag vet ju som sagt egentligen inte om det är det han är ledsen för (troligen inte bara det i alla fall eftersom han vaknar gråtandes även när han ligger på min arm). Önskar bara för både hans och min skull att vi kan få lite ordning på nätterna igen. Jag vet att jag klagat lite över matpauserna var tredje timma men det var ju bra jämfört med detta.

Hoppas lite tid i solen (skuggan för Alvin så klart) kan ge mig lite energi. Idag är det ju dags för fotboll igen. Kan ju glädja mig åt att träningsvärken sedan förra veckan i alla fall är borta nu. Det är ju skönt innan man går på det igen.

Och slutligen så har min chef inte återkommit och jag vill ju veta, blir det något bra jobb för mig eller...

Så, nu verkar allt vara i ordning här igen. Alldeles straxt ska vi bege oss ut i solen och om ett tag kommer min vän S med bebis på besök. Planerar trädgårdshäng hela dagen. Eller kanske möjligen om verandagolvet torkat och möblerna med magi (eller P:s hjälp) kan komma på plats lite efterlängtat soffhäng på verandan.

Under tiden jag skrivit detta har Alvin rullandes förflyttat sig flera meter. Måste verkligen hålla koll nu för tiden och just i detta nu måste jag nog gå och vända på honom. Han har nästan helt rullat in under TV-bänken och kommer liksom inte vidare (och förstår inte att det hela skulle lösa sig om han börjar rulla åt andra hållet). Han rullar friskt åt alla håll men när han väl är igång är det så långt det går i samma riktning som gäller. Ja, så nu har vi inte bara våra husdjur dammråttorna under TV-bänken utan också vårt barn.

Det verkar vara vissa problem här på blogg.se idag. Jag har skrivit 2 inlägg som försvunnit spårlöst i samma sekund som jag tryckte på spara & publicera, vi får väl se om detta går bättre.

Idag har jag och Alvin varit på undervattensfotografering på babysimmet. 3 dyk gjorde han och bilderna såg bra ut i kameradisplayen. Inom 4 veckor kommer de på skiva med posten och jag håller tummarna för grymt coola bilder på vår coola lilla dykare.

När vi kom hem var P:s föräldrar, syster och systerson här och vi har spenderat eftermiddagen i solen och värmen på verandan och i trädgården. Mest latat oss men hann också flytta ner hela matplatsmöblemanget och hamocken från verandan till gräsmattan och jag har skrubbat verandagolvet och i detta nu oljas det av älsklingen och förhoppningsvis räcker en omgång så att vi imorgon kan ta fram soffgruppen. Längtar till soffhäng på verandan, det var min favoritplats förra året och måste säga att det är en extra bonus att det blev en extra bonus att sittgruppen som vi under vintern haft på verandan gjorde sig så bra nere i trädgården. Förra året blev det aldrig någon sådan plats utan bord och stolar flyttades ständigt runt men nu hoppas vi ha hittat en mer permanent lösning. Snart är vi dock inoljade, så snart P är klar där ute innebär det också att vi är fast här inne tills det torkar. Det går att klämma sig förbi bilen i garaget och ta sig ut den vägen (tur för hundens kvällsprommis!) men det hoppas jag slippa.

Vet ni hur svårt det är att byta blöja på en bebis som så fort man lägger honom på skötbordet snurrar runt och lägger sig på mage? Det är faktiskt inte alls lätt kan jag upplysa om.

Annat som är lite jobbigt är att han sen i måndags inte vill sova i sin egen säng utan typ i min armhåla. Och bättre lite sömn med dålig kvalité än ingen alls tänker jag men fasiken vad ont man får överallt och ryckigt sover man. Nu har dock älsklingen lovat mig en natt i gästrummet (han ska bara komma ner med Alvin när det är matdags). Blir nog imorgon natt så jag får hålla ut tills dess. Och jag har minsann koll på vilken tidpunkt det är matdags så det kan inte myglas inte. Hoppas Alvin accepterar det bara, vill ju inte att han ska vara ledsen och mammigheten växer sig starkare för var dag som går så vi får väl se hur det slutar. Igår var dock min mamma barnvakt i cirka 2 timmar medan jag och P filade på båten utan några större problem men det är skillnad på dagtid och kväll och natt.

Igår tackade jag ju ja till nya uppdraget på jobbet. Nu känns det lite jobbigt det med för jag vet ännu inte mer säkerhet att det blir så (vilket i och för sig tyder på att det ju var rätt beslut eftersom jag nu mår dåligt över att det kanske inte blir så). Jobbar ju som konsult inom företaget och beställaren måste acceptera mig (det tror jag dock inte är några problem) och att de bara får mig på 50 % (och det är det jag är rädd kan gå fel). Egentligen tycker jag ju att de borde säga ja och vara glada att få ta del av just min exemplariska begåvning (haha) och någon som redan kan jobbet någorlunda istället för att ta in någon ny utifrån men man vet ju aldrig och nu är det helg och jag kan tidigast besked på måndag. Alltid något att våndas för...

Nu ska jag ta med mig Alvin ut i solen och plantera lite blommor. Undrar om det är en syssla som faller honom i smaken...

Redan sent igår kväll när jag läste detta så började det brinna lite i huvudet på mig och jag anade att detta skulle få visst genomslag i bloggvärlden. Det finns de som tycker att det var helt rätt att neka den ammande kvinnan att köpa vin och det finns de som tycker att det är fel.

Med risk för att få fiender tycker jag så här:
Folk i största allmänhet är i de allra flesta fall helt kapabla att ta hand om sig själva och sina barn. Så länge ett barn inte uppenbart far illa av sin förälders (eller annans) beteende så behöver troligen inte Herr och Fru Moralpanik lägga sig i vad det än gäller. Livsmedelsverket konstaterar faktiskt att det inte är skadligt för barnet att dricka 1-2 glas vin motsvarande 1-2 gånger i veckan när man ammar. Jag visste inte detta till en början när jag ammade men tyckte allt att det var glada nyheter att man kan få ett gott glas vin till maten då utan dåligt samvete. Detta betyder inte att jag själv utnyttjar denna fakta till max (tvärtom är jag väldigt försiktigt men det mest för att min mage är så känslig och för att jag nog lite vande mig av med vinsmaken när jag var gravid) men det är ju bra att i alla fall veta. Innan jag vistte bättre hade jag nog kunnat vara en av de som rynkat lite på näsan om jag sett någon ammandes dricka ett glas vin. Jag hade dock inte agerat om det handlat om så lite och jag hade tagit reda på fakta innan jag uttalat mig. Jag hade däremot kunnat agera och tyckt att det var helt rätt att neka servering om en person med uppenbart ansvar för ett barn (oavsett ålder) uppträtt berusat och dessutom ville ha mer. Nu betvivlar jag starkt att kvinnan i fråga blev alkoholpåverkad så att hon inte var lämpad att ta hand om sitt barn efter första glaset vin. Speciellt som vi ju vet att "ett glas vin" i en finare bar inte är någon mängd överhuvudtaget att tala om. Hon verkar ju ha nekats ett glas vin just för att hon ammade och då kan man ju också ifrågasätta hur snabbt de som lovprisar detta "förbud" tror att den minimala mängden alkohol skulle gå över i mjölken. Det är ju knappast så att det man stoppar in i munnen samtidigt (och dessutom outblandat) sprutar ut ur brösten. Så då har jag svårt att förstå argument som att det är just för att hon satt och drack och ammade samtidigt som det inte är ok (men om barnet hade sovit hade det varit okej). Jag är ju allt som oftast en liten moraltant själv vad gäller alkohol i närheten av barn (ni skulle fråga min P så skulle han kunna berätta hur jag knappt låter honom dricka en folköl ute på verandan när han grillar för att han sen kan råka andas på Alvin) men jag tycker faktiskt att det gått lite långt och blivit lite orättvist. Ingen med ansvar för ett barn borde dricka mer än för smakens skull och inte mer än att förståndet är helt bevarat men de allra flesta har den spärren själva och behöver inte att någon utifrån moralpredikar. Förbudet borde inte gälla just ammande om man nu promt måste ha ett förbud. Skulle det inte vara lika förkastligt att sitta och flaskmata sin bebis samtidigt som man dricker i sådant fall? Hade de nekat då?

Dock hade jag själv aldrig vågat dricka ens ett smutt vin offentligt med min son i famnen just för rädsla för andras reaktioner och för att jag inte hade tyckt att det var värt det (och jag håller med om att det inte ser jättebra ut). Och jag hade absolut inte gått till tidningen med en liknande story (troligen inte med någon story alls faktiskt) men jag kan inte tyckta att barens principen är rätt. De nekade av fel anledning, kan inte alla bara sköta sitt så länge ingen far illa (på samma sätt som det inte ska hackas på de som inte ammar, på de som inte tar exakt samma beslut som alla andra och på de som gör annat som inte gillas av alla) och kan inte alla passa på att lägga energin på att ingripa när det verkligen är något vi borde ingripa mot där någon uppenbart far illa, psykist eller fysiskt. Och en sak till, jag hade tyckt att det var helt rätt agerande om hon varit gravid, där är det ju faktabevisat att det är skadligt med minsta lilla alkoholintag till skillnad mot vid amning där Livsmedelsverket ju aldrig skulle uttala sig som de gör om det fanns risk att det var skadligt. På vissa personer sprutar visst förnuftet ut genom öronen lika fort som alkoholen sprutar ut från tuttarna när man dricker och ammar samtidigt...

Skål för en alldeles fantastisk fredagskväll till er alla (med alldeles lagom alkohol för just er situation)!

Vilken heldag! Alvin har fått sitt livs första diplom (för avklarad nybörjarkurs i babysim) och vi slapp badbajsning. Idag fick Alvin äntligen träffa sin favorittjej Isabelle och jag har fått hänga med bästaste vännen L. Det var tre veckor sen sist och vi är ju vana att ses minst en gång i veckan. Efter simningen blev det shopping, dels en del till Alvin som vanligt men faktiskt också en del till mig själv, bland annat en klänning som jag planerar att ha på Alvins dop. Jag har grymma problem med min bakdel, inga kläder, varken mina gamla eller nya jag provar i affärer passar. Nu kanske man skulle kunna tro att den är för stor och inte kommer i det jag vill men så är det inte. Den har blivit helt platt. Och alla byxor blir helt pösiga och så är jag inte van att se mig själv. En något oväntad förändring måste jag säga och ganska trist. Av den anledningen är det i alla fall bra med klänning då bakens form inte lika viktig i en sådan...

Vi har pratat och räknat och funderat och grubblat och vägt för och emot och kommit på nya tankar och förkastat nya tankar och blivit ganska positivt överaskade här hemma. Imorgon är det jag som ringer tillbaka till min chef och tackar ja till nya tjänsten! Vi har som sagt vägt det mesta fram och tillbaka och kommit fram till att det bästa för oss som familj faktiskt är att jag hoppar på detta nya spännande på halvtid redan i september. Eftersom jag då drar in en betydlig liten slant kan vi snåla på dagarna så att vi på detta vis kan dela 50/50 på ledigheten ända till augusti 2012 utan att dagarna tar slut och ändå ska vi nog få äta annat än nudlar och blodpudding. Då är Alvin 1 år och 9 månader och det känns så mycket mer rätt att han ska börja på dagis då istället för redan om mindre än ett år. Och på detta vis får jag alltså vara hemma i 1 år och 4 månader till. Visserligen inte på heltid men för mig känns det så rätt att hellre sprida ut det på en längre tid så jag känner mig mycket nöjd. Lite ångest över att börja jobba redan om 4 månader men det hade ju skett förr eller senare hur som helst (handlar bara om ett par månader) och på detta vis är det ju så mycket längre tills det blir dags för heltidsarbete (och totalt sett längre tid hemma för Alvin). Och som sagt blir det ju till en ny bra tjänst jag får komma till! Lite spännande och kul känns det allt...

Vill bara avsluta med att rapportera att mitt frenetiska sjungande av bajssången haft effekt (eller så var det bara dags helt enkelt). Nu är Alvins mage tömd och det känns bra trots att det hela krävde dusch, blötläggning av kläder, avspolning av skötbord samt byte av min egen tröja.

Nu börjar det bli lite oskoj. Alvin har inte skitit sen i lördagskväll (så klart ska man göra det när man är på fest) och om 2 timmar är det babysim. Vi har testat katrinplommon och messmör (och jag har sjungit bajssången massa gånger), fortfarande ingen reaktion förutom väldigt många illaluktande pruttar. Det vore inte skoj med mer än 4 dygns bajs i badbyxan. Hjälp!

Ni ska veta vad jag har ångest idag igen. Fast nu av helt annan anledning. Blev uppringd av min chef, hon ville erbjuda mig en ny tjänst, men då måste jag tillbaka redan i september. Bara på halvtid men ändå. Sånu har jag räknat dagar. Alternativen verkar vara följande:
Jag helt ledig till och med januari, P ledig februari-april
Jag börjar jobba halvtid i november och så kör vi båda 50 % till och med april

Båda dessa alternativ ger mig maximal ledighet (P ger mig alla dagar som är möjliga att ge bort) och vi tar då 5 dagar per vecka. Då använder vi inte några av de med bara 180 kr per dag utan de sparas för framtida bruk. Det har hela tiden lutat åt alternativ 2. Jag är hellre ledig en längre tid på halvtid och det funkar utmärkt för både min tjänst och P att köra halvtid. Eftersom P driver sitt eget företag kan han vara ganska mycket hemma hur som helst så det är därför han kan ge mig dagar. Nu har det alltså dock dykt upp ett ytterligare alternativ. Får lite ångest när jag tänker på att jobba igen men inser ju att det ska ske förr eller senare och jag kommer ju till en väldigt mycket roligare och bättre tjänst som dessutom till större del kan jobbas hemifrån men det blir ju två månader tidigare än nödvändigt. Dock sa min mamma en smart sak (hon gör visst ofta det, mammor är så kloka, gäller det även mig?). Om jag börjar jobba tidigare drar jag ju in mer pengar än planerat i höst (P:s inkomst påverkas troligen inte nämnvärt eftersom han styr ganska mycket själv) och då kanske vi kan klara att bara ta 3 eller 4 dagar per vecka (fast från årsdagen måste man visst ta 5, vilken djungel detta är!) och på så vis kanske vi kan köra delat längre och ta dagis först efter sommaren vilket verkar betydligt smartare av många andra anledningar. Då skulle jag alltså visserligen börja tidigare men vara hemma totalt sett längre... åhhhh så svårt, som sagt ÅNGEST.

Gårdagens ångest gick faktiskt över, jag har visserligen sträckt mig och det gör skitont men det var ganska kul. På grund av min lillla skada erbjöd jag mig att stå i mål eftersom målis var bortrest och det blev 0-0 så då måste man väl ändå säga att jag gjorde mitt jobb?

Nu måste jag rycka in och ta hand om ledsen son. Mammigheten på kvällarma blir allt värre och även igår var det lite skrikparty när jag vara borta. Attans vad tråkigt det är för alla inblandade när det blir så.

Nu kan jag berätta för er hur osugen jag är på att åka och spela korpen om typ 2 timmar. Det är bara 3 grader ute och idag har det först regnat och sen snöat. Fattas bara lite hagel vid halv 8 tiden så har vädergudarna gjort sitt bästa för att mosa min motivation. Dessutom har jag nu, när träningsvärken äntligen lagt sig, märkt att jag nog sträckte ljumsken när jag spelade sist. Jag har haft sån jävla träningsvärk att jag inte ens märkt det, kan ni haja hur otränad jag är då? Dessutom ryktas det om att vi inte är några avbytare. Tjoho vad peppad jag är som ni märker.

Idag vaknade vi ganska sent (vilket ändå inte kompenserade de många gånger vi vaknade i natt) och sen åkte jag och alvin till Ekerö för lunch med en kompis till mig. Myspys att sitta på café och dröna. Undrar om vi inte skulle kunna byta fotbollen mot det?

Idag har jag varit ännu mera duktig och dessutom ringt till en privat förskola här och ställt Alvin i kö. Nu kan jag äntligen släppa det och känna att jag i alla fall gjort vad jag kan, sen får det bli ett nytt race när det närmar sig.

Nu middagsdags och laddning. Hoppas verkligen att det i alla fall går bättre här hemma än förra veckan under min frånvaro och hoppas att det slutar regna och blir åtminstone 10 grader varmt. Vad verkar mest troligt?

Nu har duktiga jag ställt Alvin i förskolekö. Innan 6 månaders ålder så vi har minsann inte förlorat en dag i kötid vi!

För övrigt har jag mensvärk from hell och jag börjar på allvar fundera på att ta ut spiraljäveln för nu har jag haft mens sen i tisdags, alltså i en hel vecka, och det verkar inte avta en på ett tag (10 dagar höll det på sist) och gör dessutom ont hela tiden. Tycker mig minnas att det förr var i typ 5 dagar och då bara lite de sista dagarna och dessutom var det då bara första dagen som gjorde ont. Detta är inte kul.

Nu ska jag fundera på vad för duktigt jag ska bocka av på listan imorgon höll jag nästan på att skriva. Imorgon är det ju fotboll igen. Det får räcka som utmaning för dagen. God natt.