Mer ballonger åt folket
Alvin idag: kan vi inte hänga upp julsakerna nu?
-Vad? (Undrar vi som tycker att vi har ett ganska färdigpyntat hem).
-Ja, ballongerna och det. De kan vi väl hänga upp nu?
Antingen har jag missat något vad gäller julpynt eller så har vi missat att informera vår son om vad som ingår i begreppet...
Pyntade barn.
Publicerat: 2014-12-23 @ 22:06:42
Globala söner
Tog upp en gammal jordglob ur källaren till Alvin eftersom han ställer miljontals frågor om dagen var olika länder ligger. Han envisades konstant med att kalla den "bollen med alla länder" även fast jag verkligen försökte lära honom dess riktiga namn. Döm om min förvåning när Vilmer kom in efter sin vila och glatt pekade och utbrast "jordglob". Kanske inte riktigt så tydligt men helt klart rätt ord. Antar att de har en på dagis för annars är det verkligen ett mysterium hur han fick in det ordet i sin vokabulär då det mig veterligen var första gången han såg en.
Publicerat: 2014-12-21 @ 20:42:21
December i ett nafs
Senaste månaden har bjudit på ganska mycket vabb och rätt så lite jobb och vardag. Och en hel del snor, feber, hosta och lite magont. 
Bra vabbunderhållning.
Man kan ju vara söt stjärngosse hemma också.
Enstaka dagar här och där men vi lyckades missa reflexspår, luciafirande, julmarknad och jullunchen på dagis.
Fint pynt fick vi dock med oss hem. Är väldigt imponerad att de fått Alvin att pyssla överhuvudtaget och över en tomte Vilmer knåpat ihop alldeles själv. Han känns dock betydligt mer intresserad så kanske inte konstigt att han är så fingerfärdig redan nu. 
Pysselskörden.
Snyggt hotellrum.
Bröder som sover och håller handen. Och ALLT är förlåtet.
Tittar på första (numera försvunna snön).
Alvin missade heller inte Nobelfesten de hade och fick gå finklädd med skjorta och slips till dagis som omväxling från ullunderställ. Vilmer som i allt vill vara som sin bror krävde skjorta även han (och fleecefodrad galonjacka utan på overallen) så han var redo för festen även han trots uteblivet inbjudan.
Innan skjortan kom på var Vilmers förslag piratkläder så tycker det slutade riktigt bra.
Innan skjortan kom på var Vilmers förslag piratkläder så tycker det slutade riktigt bra.
Förra helgen firade jag födelsedag med en hotellnatt bara jag och P. Tyvärr pågick ett bröllop på slottet samtidigt så det var party i korridoren fram till 4 (och med tanke på att mitt sömnkonto är ganska tomt var jag ganska nära att mörda någon) men på det stora hela var det väldigt trevligt. Och välbehövligt.
För herrans vad slitigt det är ibland. Vilmer är dagtid världens underbaraste just nu (minus några ganska överreagerande vredesutbrott pga fel sked och annat viktigt). Han fixar och pysslar och leker och vispar och sjunger och snackar och försöker göra allt precis som Alvin. Och så kommer han och sätter sig i knät och pussas och myser då och då. Världens goaste. På nätterna dock. Inte lika mysig. Eller mysig är han så klart, men samtidigt är han extremt gnällig, vaknar 5-10 gånger per natt med gallskrik och måste lugnas i famnen och det överskuggar liksom det mysiga. Han sover typ på mig och vaknar och fäktas och är arg på att jag ligger brevid (vi är ju i min säng för tusan, vad trodde han?) och sen på att jag inte är tillräckligt nära. Och vaknar även för morgon med ett gnällande eller gallskrik. Tidigare har han trots besvärliga nätter nästan alltid vaknat med ett leende och börjat med att ljudligt säga "PUSS!" och luta sig fram och ge mig en blöt sån. Antar att det är någon ny underbar fas vi provar på.
Bröder som sover och håller handen. Och ALLT är förlåtet.
Dagtid är det som sagt ganska fint (förutom att jag är en zombie) så försöker fokusera på det. Och på hur ljuvligt det är att barnen leker ihop, att Alvin ställer underbart kloka frågor hela tiden (kul om man bortser från skavsåren i öronen) och att Vilmer imponerar med nya ord (men inga kombinationer/meningar ännu) varje dag. Han är som en svamp. Och väldigt söt.
Och ja, nu har vi jullov hela familjen ihop och då slipper man ju i alla fall vabba.
Publicerat: 2014-12-20 @ 15:32:29
Hyfsat
Idag tackade Alvin noga efter middagen (en väldigt god fisksoppa om jag får säga det själv): Tack för att du lagade den godaste maten jag någonsin har smakat mamma! (Smälter lite)
P svarar: Oj, det finns nog hyfs i dig trots allt.
Varpå Alvin rättar P och säger: Det heter hyss pappa. Jag har nog en del hyss i mig.
Jo, det sistnämnda verkar onekligen mer representerat till vardags så han har nog rätt i det.
Publicerat: 2014-12-06 @ 20:00:18
Alvin 4 år
Sen mer än egen vecka tillbaka har vi en 4-åring här hemma. Födelsedagen firades i en hel vecka med släktkalas, en veckas snor-vab (oklart vad det är att fira men det var ganska mysigt i alla fall), sång på sängen med paket och risifrutti-tårta, god fika och slutligen kompis-kalas på lekland.
Frukost i sängen.
Födelsedagsfika i Blocks.
Leklandskalas.
Jubilaren hade inte kunnat vara nöjdare, fortfarande så tacksam och nöjd med det mesta som man kallar överraskning, lyxigt eller kalas.
Lek med lego.
4 år sen ganska exakt. Från en dag till en annan. Tog oss med storm redan då, en slaskig grå novembermorgon som lyste upp våra liv för alltid.
Han är väldigt nöjd med sin nyvunna ålder. Och har redan börjat fråga om när han fyller 5.
Han visar ett stort intresse för bokstäver och siffror, kan plussa och ljuda och frågar och vill veta. Han gillar fortfarande inte att rita och på dagis säger de att han pysslar väldigt snabbt (vilket vi nog kan intyga och känna igen, jag misstänker ett visst arv från hans far i frågan) men han vill gärna ha papper och penna "och skriva". Och han tycker om att pyssla men inte med samma sak så länge. Bilar, figurer, lego (födelsedagspresent), och naturmaterial (typ några stenar och pinnar) kan han dock sitta med väldigt länge. Både själv, med kompisar eller med lillbrorsan (hurra!).
Han är fortfarande ganska fysisk och liksom studsig men kan numera även sitta still och se en hel film eller lyssna på böcker och sagor länge. Han leker gärna ute och helst fantasilekar, tjuv och polis, sjörövare, indianer eller liknande eller spelar fotboll (hurra!) eller med garaget och småbilar. Och är en sann djurvän som räddar maskar, sniglar och myror.
Han tänker och funderar mycket, vet extremt mycket om mycket. Vi tackar dagis för kunskaper om svampar, fåglar, träd med mera långt över vår egen förmåga. På mornarna vill han gärna leka "gissa djur", då säger han ledtrådar om ett djur och vi ska gissa vilket han tänker på och han är imponerande duktig både på avancerade ledtrådar och själva faktan. Dock är det knepigt med vad som finns på riktigt, bara i andra länder, förr i tiden eller på låtsas/i sagor.
Alvin och Vilmer sover sen ett par veckor tillbaka i gemensam dubbelsäng. Jag ligger mellan och läser bok och sen tyst tills de somnat (vilket kan dra ut på tiden men Alvin är oftast oskyldig). Mer än hälften av nätterna sover Alvin hela natten utan stök, inteckna när Vilmer hojtar som värst brukar han vakna. De somnar mellan 7 och 8 (helst) och tar morgon kring 6-7. Till frukost äter vi havregrynsgröt, Alvin nu med god aptit och även övriga mål brukar gå rätt smidigt. Han äter alltså frukost, förmiddagsmellis, lunch, mellis, ibland en extra frukt eller kex efter hämtning, middag och om det efterfrågas en macka eller frukt innan läggdags. Och godis på lördagarna. Det är viktigt det. Han är fortfarande (eller kanske till och med ännu) väldigt smal (trots god aptit och berikning med olja dagligen). Nya mått får vi på fredag då det är dags för 4-årskontroll.
Sen i torsdags är nattblöjan borta men det har blivit en del olyckor. Blöjan brukade vara torr så antar att det är just avsaknaden av den som det reageras på så ger det ett tag till.
Han leker vilt ute, har förbrukat 3 par galonisar, 1 par fleecefodrade galonisar och 1 par överdragsbyxor. Denna höst. Men det är liksom sådan han är och så han leker. Han är så himla god i övrigt, funderar så klokt, är vetgirig, kommer med helt grymma kommentarer och frågor (önskar jag hade en liten bandspelare jämt), är underbar på att komplimera och ge kärleksförklaringar. Älskar att sjunga och kommer på egna små sånger med texter och melodier och jag blir ofta väldigt imponerad av hur stor han är.
Ja, ni hör ju hur underbart fantastisk han är. Han må testa oss lite ibland men mest av allt är han störtskön att vara med. Och jag kan omöjligt fatta att det gått 4 år. Lilla minikillen börjar bli riktigt stor. Och han är en riktig storebror som hjälper och ställer upp för brorsan. Helt underbar helt enkelt. Älskade Alvin.
Publicerat: 2014-11-22 @ 23:47:14
Ett litet hål i himlen
Samtal idag efter att vi varit i minneslunden och tänt ljus:
Alvin: jag saknar min mormor mamma.
Jag: ja, jag vet, jag också.
A: om vi saknar henne så saknar hon kanske oss?
J: ja, det tror jag verkligen hon gör.
A: eller så kanske hon tittar på mig och Vilmer genom ett litet, litet hål.
J: ja, det hoppas jag.
A: mmm, från himlen.
Fina, underbara tanke, att hon i alla fall får se mina underbara pojkar. Genom ett hål i himlen.
Publicerat: 2014-11-02 @ 22:28:19
Glädjetårar 06:25 en söndagmorgon i november
Det har hänt. På riktigt. Nästan 4 år efter första nattstörarens entré har jag sovit en hel natt. Och barnen har sovit en hel natt i sitt eget rum. Hemligheten? Har senaste tre nätterna låtit dem sova ihop i deras stora säng. 
Magiska sängen.
Tidigare har Vilmer sovit i spjälsängen men så han ändå aldrig somnat i den så tänkte jag att det väl borde gå att natta dem ihop. Och det gjorde det. Även om det fnissas och tramsas en del i början så går det och det tar inte längre tid än att natta en i taget. Och de verkar alltså, än så länge, sova betydligt bättre med varann vid sin sida. Logiskt egentligen med det närhetsbehov de båda verkar ha. Hoppas att det inte bara var en slump. Vågar, vis av erfarenhet, inte hurra riktigt ännu men imorse när jag vaknade av att de låg och småpratade och jag tittade på klockan och den var 06:25 föll det nog kanske en liten glädjetår. Fatta hur mycket det här betyder och hur tufft sömnen gjort livet när man gråter glädjetårar av att väckas innan halv 7.
Syskonkärlek på natten. Syskonkärlek på dagen (eller små apor som plockar loppor från varandra?).
Syskonkärlek på natten. Syskonkärlek på dagen (eller små apor som plockar loppor från varandra?).
Publicerat: 2014-11-02 @ 08:12:38
Underbart beteende av nästan 4-åring
Passade på att göra ett snabbstopp hos frisören för att klippa luggen idag när jag och Alvin var och handlade. När jag var klar och betalde villa Alvin absolut klippa sig han med (vilken unge ber om det?). Jag var dock elak och sa nej eftersom han var hos samma frisör för två-tre veckor sedan och han helt enkelt inte har så mycket att bli av med. Alvin gjorde då det enda rimliga och la sig på golvet och sparkade och skrek "jag vilk klippa mig maaaaaaammaaaaaaa". Han upprepade sen detta inte mindre än två gånger på olika ställen i gallerian och skrek vidare hela vägen ut att han visst borde få klippa sig hos frisören. Hoppas han är lika entusiastisk nästa gång det är dags. Pjuh!
Nyklippt för inte alls så längesen. Om jag får säga.
Mottalande nog i en bebisgunga.
Nyklippt för inte alls så längesen. Om jag får säga.
I övrigt hade vi en trevlig shoppingstund. Faktiskt. Införskaffade bland annat outfit och presenter till piratkalas imorgon, yogamatta till mig (ny ide) och han var ett riktigt bra sällskap. Och tänk att han är så stor att jag kan sätta mig i en frisörstol (om ön bara några minuter) utan att någon annan måste vakta honom. Coolt.
Mottalande nog i en bebisgunga.
Publicerat: 2014-10-18 @ 22:49:21
Mitt nya virrigare jag
Det här med att jobba. Det verkar liksom bli lite för mycket för lilla hjärnan som varit långledig. Det går inte direkt ut över jobbet, jag klarar där av väldigt avancerade budgetberäkningar och resultatanalyser (tror jag i alla fall) och socialt funkar det bra. Men det blir liksom overload där någonstans mellan excel, kalenderbokningar och att behöva komma ihåg att klä på sig och passa tider och det slår ut mitt vanliga ganska imponerande (om jag får säga det själv) ordningssinne.
Idag tappade jag tex bort mitt passerkort. Det hängde på mig och sen var det bara borta och jag letade överallt där jag varit sen jag använt det. Fick ge upp och bli utsläppt ur vårt Fort Knox-inspirerade kontor av en kollega. Får se hur jag tar mig in imorgon.
Förra veckan när jag var och jobbade i Uppsala glömde jag handväskan på hon jag träffats kontor så jag fick vända tillbaka när jag börjat åka hemåt (lyckligtvis inte så långt). Sen när jag satt mig i bilen och rullat iväg ringde hon och sa att jag glömt mitt paraply också. Ett väldigt fint turkost med blommor på men det fick stanna, jag var ju redan sen (och skämdes lite för min förvirring). Jobbigt när förvirringen visar sig inför personer man bör verka klok och samlad inför och inte alls likt mig.
Min propra fasad när jag irrar runt.
Publicerat: 2014-10-13 @ 23:01:31
Vilmer 1,5 år
Lite drygt 18 månader och hög tid för en sammanfattning. Älskar att jämföra mot Alvin i samma ålder och älskar att behöva tänka efter lite hur han är just nu.
Dagisstarten har gått tämligen galant men han firade in 1,5-årsdagen med feber och förkylning så blev hemma en stor del av förra veckan. På dagis får han beröm för att han är självständig och motorisk. Visar tydligt vad han vill och ber om hjälp när det behövs. Tycker själv han varit ganska enkel (för att inte säga underbar) att ha att göra med rätt länge nu även om man ständigt måste passa så han inte ger sig ut på några alltför hisnande klätteräventyr. Undantaget senaste dagarna dock då han bitvis varit en riktig liten odåga. Han gör saker han vet att han inte får och det märks framför allt vid matbordet. Nog för att det aldrig varit kladdfritt när han äter men nu kladdar han verkligen med flit bara för att testa. Tar sitt glas och häller ut inbehållet, lägger en grötig sked på huvudet, kastar tallrik och mat omkring sig, pruttar med munnen med mat i munnen och skrattar hånfullt (det kan dock vara min tolkning). Jag tror inte att han lärt sig alla dessa dumheter på dagis utan snarare att det är en reaktion på att bli bortlämnad och ett test av oss föräldrar.
Han äter alltså helt själv, oftast mycket och med sked och tyvärr utan haklapp (han VÄGRAR). Han är bestämd så det heter duga, Alvin har aldrig varit i närheten av lika envis och bestämd och då har han ändå bjudit på en del motstånd han med. Kan hända att vi har några riktigt roliga trotsperioder att invänta. Men han är som sagt gemytlig ändå, leker mycket självständigt, sitter och pular med duplo, bygger torn och plockar små gubbar i och ur bilar, lådor och annat. När han lyckats med sitt mål (till exempel balansera 5 gubbar på varandra, rada upp alla bilar på en rad eller stänga locket på en låda) utropar han förtjust "titta!" och sen vill han gärna ha en applåd. Även efter avslutade sånger applåderar vi. Han sjunger, lite med ljud, mycket med rörelser "Imse vimse", "Lilla snigel", "Masken", "Nyckelpigan", "Bä, bä vita lamm" och "Krokodilen i bilen". Och han dansar och diggar med nävarna när han hör musik. Älskar att vara ute, hatar att bli avklädd, och påklädd och vill alltid vara med Alvin. Och göra som Alvin. Tar Alvin en paus från maten och dricker en klunk gör Vilmer det samma. Gör Alvin en grimars försöker Vilmer sig på en likadan.
Han pratar mycket och gärna, flera nya ord varje dag men inga 2-ordsmeningar ännu. Tror han börjar närma sig 50 ord, exempelvis: apa, hjälpa, titta, äpple, gurka, tårta, törstig, bajs, puss, mamma, "Ajja" (=Alvin), pappa, farfar, farmor, morfar, voff-voff, mjau, na-na (=napp), äta, strumpa, skor, tröja, blöja, bil, båt, bä och nej.
Äter frukost (havregrynsgröt), litet mellis, lunch, mellis och middag. Ibland en macka på kvällen. Sover trots bra matintag och att magen nu verkar tåla mjölk och generellt inte krånglar så mycket längre som en riktig kratta. Vaknar uppemot fem gånger per natt även om han nu ofta sovit längre stund i sin säng. På dagis somnar han på någon minut i en sovsäck på "golvet", hemma tar det inte sällan mer än en timme och han är inte så nöjd varken i famnen (ståendes eller sittandes), egna sängen eller stora sängen innan han plötsligt slocknar. Har nu knappt 7 tänder, och de fortsätter komma i konstig ordning. Ramlade för två veckor sedan och slog i läppen/tanden så att tanden till höger om framtänderna försvann. Sakta har den sen börjat vandra neråt/svullnaden har lagt sig men svårt att veta om något skadats så tandläkarpremiären är nu avklarad.
Han är speciell (och jag partisk) och snäppet charmigare än alla andra barn jag träffat. Ständigt med bus i blicken och ständigt älskad.
Publicerat: 2014-10-06 @ 21:19:49
Sista och första dagen
Sitter ensam i soffan. Huset är tomt och jag sträcker mig hela tiden efter babyvakten för att lyssna på Vilmer. Men det är inte babyvakten som vaktar honom idag. Han är på dagis. Ensam utan mig och det känns så konstigt och bra på samma gång. Och väldigt lugnt och skönt i huset. Nu ska jag ju dock inte sitta ensam i en soffa medan barnen är på dagis. Från och med imorgon förväntas jag jobba på dagen. Och väldans vad overkligt det känns. Jag kan liksom inte ens tänka mig in i hur det kommer att vara. Hur livet kommer att bli nu. Det var så längesen och det var ju framför allt utan en Vilmer i livet. Han verkar stortrivas på dagis, grät faktiskt inte ens när jag lämnade honom men såg aningens förvånad ut. Och kanske lite arg? 
Min lilla solstråle.
Men han gillar att vara där, första dagen när ni varit där vår timme och jag sa till honom att det var dags att säga hej då tittade han upp på mig från sin plats i sandlådan och vinkade till mig istället för till dagis. Så härligt att se vilken självständig liten person han blivit (även om jag inser att han säkert kommer att bjuda på en del gråt vid kommande lämningar) och se honom leka med andra barn, sitta still vid samlingarna och sjunga och följa de andra barnen och äta själv och dricka ur vanligt glass. Och springa runt med sitt underbara leende på läpparna mest hela tiden. Men samtidigt. Ganska så väldigt mycket vemod, denna sista föräldralediga dag och Vilmers första riktiga dagisdag. Skönt då att man ändå varit med förr. Jag vet ju att det blir bra, att även om det blir färre timmar med barnen behöver det inte bli mindre kvalitet. Jag ska krama musten ur varenda liten timme på mornar och kvällar och helger (precis som jag faktiskt gjort dessa sista veckor av ledigheten). Och jag ska krama mina söner så mycket jag kan hela tiden för att ladda dem och mig. Dags för en ny era!
Publicerat: 2014-09-16 @ 11:37:24
Nedräkning
De sista dagarna innan verkligheten är tillbaka. 20 månader hemma. Inte i lugn och ro, men ändå utan en massa tvång. På onsdag börjar allvaret. Inskolning. Och veckan efter jobb. Inskolningen tycker jag ska bli ganska kul. Att jobba också. Men stressen som kommer på köpet lockar inte så mycket. Så nu njuter jag, i sommarens sista ryck. Av den så kallade ledighetens sista ryck. Vilmer är ganska så rastlös hemma och väldigt full av energi men vi har det mysigt. Och jag har passat på att hämta Alvin tidigt och rensa och fixa hemma. Imorgon väntar sista "mammadejten", på fredag Alvins sista lediga fredag och på måndag lite ärenden och på tisdag avslutar jag konstigt nog med ett jobbmöte. Så de är verkligen på upphällningen, de där mammadagarna. Och jag får lite ont i hjärtat av att tänka på hur mycket mindre jag kommer att se av både liten och stor. 
Hemma i trädgården efter lämning.
Och i lekparken efter hämtning.
Och i lekparken efter hämtning.
Publicerat: 2014-09-03 @ 21:36:49
Sista rycket
Jahapp. Här händer ju inte mycket. Nu börjar det dock hända lite i livet efter ett långt sommarlov. Dagisstart för Alvin idag, och nu är han stora killen på riktigt på storbarnsavdelningen. Väldigt stolt och glad, men trött och liten innan middagen. Vilmer får dras med mig hemma lite till men snart är det ku dags även för honom. Gulp. Och för mig att återvända till jobbet. Ännu mera gulp även om jag tycker det ska bli lite kul. Men utan barnen hela långa dagarna? Ångest! Fast en aning skönt också att få bli lite vuxen igen,klä mig ordentligt, föra vuxna konversationer, äta ifred och kissa i lugn och ro. De för små sakerna som man inser är ganska trevligt först när man saknar dem.
Myskillar att sakna på jobbet.
Några veckor kvar i bubblan först dock och jag ska njuta till max. Av vart enda litet spill, varenda liten trotsig tår och av det ständiga sällskapet. För jag vet jag kommer sakna dessa dagar när jag kämpar vidare mot pensionen i 30 år till. GULP.
Myskillar att sakna på jobbet.
Publicerat: 2014-08-18 @ 20:17:07
Sommar med fart
Vi semestrar. Vi jagar barn och vi roar barn. Och vi har det bra. Alvin sjunger och pratar konstant. Vilmer vill vara och göra som Alvin precis hela tiden och det är ganska utmanande. Speciellt med hans humör, flera gånger per dag lägger han sig ner på golvet och vrålar när vi inte låter honom göra som han tänkt, när vi inte förstår vad han vill och när dörrar stängs framför näsan av storebror som vill vara ifred. Och däremellan är de båda världens charmtroll. Maj gosh vilken bergochdalbana. Och maj gosh vilken sommar, underbart, svettigt varm. Med massor av bad och massor av glass. Och full fart hela tiden. Man får liksom aldrig sitta still, knappt ens på toaletten. Men skönt att känna att man lever ändå.
Alvin och hans far på roddtur.
Skördar vinbär.
Vin på verandan.
Besök hos gammelfarmor.
På upptäcksfärd.
Vid dammen i Fredriksberg.
Nästa gång ska jag kolla storleken på poolen innan köp.
I Mora.
Spanat på Batmobilen.
Kört motorcykel.
Åkt karusell (jag var tvungen att åka med i mitten och blev snurrigast).
Lite bildbevis på vad vi sysslat med:
Alvin och hans far på roddtur.
Skördar vinbär.
Vin på verandan.
Besök hos gammelfarmor.
På upptäcksfärd.
Vid dammen i Fredriksberg.
Nästa gång ska jag kolla storleken på poolen innan köp.
I Mora.
Spanat på Batmobilen.
Kört motorcykel.
Åkt karusell (jag var tvungen att åka med i mitten och blev snurrigast).
Publicerat: 2014-07-31 @ 21:02:15
Luftat finbilen
Till slut fick vi användning för gammelbilen. Många har passerat genom garaget utan att ens användas men denna har nu inte bara tagit en provsväng med största herrarna i familjen utan i förrgår tog den oss med på en riktig utflykt.
Vi åkte till Kärsön, åt lunch på Brostugans uteservering. Mina små gourmander delade på en lyxig räkmacka och skötte sig riktigt skapligt. Efter maten blev det lek i lekparken, där nedan bil tog all uppmärksamhet från den bil vi vuxna kanske tyckte förtjänade det mest.
Sen en promenad bort till stranden där jag och Alvin badade (Vilmer sov, annars hade han garanterat hakat på) och sen bilen till Huvudsta strand för glasspaus innan vi åkte hemåt igen. Kul bil att åka i. Riktigt bekväm faktiskt, rymlig och väldigt snygg. Inte varje dag man får tummen upp och okända människor vinkar glatt till en (och pekar på en ganska ohämnat om man ska vara ärlig). Och inte en enda gång fick vi stopp. Nu var det ju som sagt ett par år sedan (Alvins första sommar om jag minns rätt) som jag fick äran att åka med i någon av P:s alla gammelbilar men jag har bestämt för mig att det alltid brukar vara problem och långa stopp med irriterad chaufför och passagerare. Men som sagt, inte med denna, väldigt tur med tanke på passagerarnas generella tålamod, och med dagens utfall av trevligheter är jag nog ganska säker då jag utnämner den till trevligaste bilen någonsin.
Passagerare utan behov av tålamod.
Vi åkte till Kärsön, åt lunch på Brostugans uteservering. Mina små gourmander delade på en lyxig räkmacka och skötte sig riktigt skapligt. Efter maten blev det lek i lekparken, där nedan bil tog all uppmärksamhet från den bil vi vuxna kanske tyckte förtjänade det mest.
Sen en promenad bort till stranden där jag och Alvin badade (Vilmer sov, annars hade han garanterat hakat på) och sen bilen till Huvudsta strand för glasspaus innan vi åkte hemåt igen. Kul bil att åka i. Riktigt bekväm faktiskt, rymlig och väldigt snygg. Inte varje dag man får tummen upp och okända människor vinkar glatt till en (och pekar på en ganska ohämnat om man ska vara ärlig). Och inte en enda gång fick vi stopp. Nu var det ju som sagt ett par år sedan (Alvins första sommar om jag minns rätt) som jag fick äran att åka med i någon av P:s alla gammelbilar men jag har bestämt för mig att det alltid brukar vara problem och långa stopp med irriterad chaufför och passagerare. Men som sagt, inte med denna, väldigt tur med tanke på passagerarnas generella tålamod, och med dagens utfall av trevligheter är jag nog ganska säker då jag utnämner den till trevligaste bilen någonsin.
Passagerare utan behov av tålamod.
Publicerat: 2014-07-19 @ 21:57:51
Plötsligt händer det
Så slog han äntligen till med en hel natt i egen säng utan någon form av omvårdnad mellan 19 och 04:10. 15,5 månad tog det och tyvärr tyckte miniherren tydligen att det var generöst nog för när han gastade vid 04:10 var det tydligt att han tyckte det var morgon. Så efter detta följde ett mindre bråk mellan oss i nästan 1,5 timme gällande nattens fortsatta varande. Seg rackare men kring halv 6 gav han med sig och somnade (jag älskar att ha rätt!). Tyvärr varade nattens andra del bara i 27 minuter och efter det hade jag inte en chans att omvända honom i frågan så det är lite oklart vem som egentligen var nattens vinnare.
Ett litet energigivande knippe dagtid.
Publicerat: 2014-07-13 @ 09:01:59
Sovit gott?
Kan detta verkligen vara ett skönt sätt att somna på? Jag kan komma på så många positioner som känns mer lockande än denna.
Vill ju ogärna riskera att väcka ungen som aldrig vill sova när han väl gör det men denna gång kände jag mig tvingad att justera läget något.
Vill ju ogärna riskera att väcka ungen som aldrig vill sova när han väl gör det men denna gång kände jag mig tvingad att justera läget något.
Publicerat: 2014-07-09 @ 14:35:26
Vilmer 1.25
Ja, 15 månader blir han idag, lillskrutten. Pigg och glad men med sjuhelvetes temperament. Orden bubblar ur munnen konstant och förståeligt säger han mamma, pappa, Alvin, titta, där, farfar (farfar övade tätt flitigt en helg) och hoppa. Det sistnämnda säger han och hoppar samtidigt när man ber honom sätta sig. Sött men dumt. Sen har han koll på ganska många djurläten och bilar och visar tydligt men inte just med ord när han vill dricka, ha napp eller sova.
Älskar skor och mössor/hattar men verkar hata övriga kläder samt att ha blöja.
Springer, klättrar, skrattar, busar och leker. Läser gärna, härmar brorsan i allt (på gott och ont) och älskar att leka med vatten. Bygger ihop enstaka duplo, bygger klosstorn (av tre stycken som mest), kör med bilar och gillar att laga låtsas mat på spisen och att sen äta denna, mycket medveten om att det endast är på låtsas.
Äter helst vanlig mat och senaste veckan väldigt duktigt själv med sked. Och vatten intas helst i vanligt glas. Äter mycket men är fortfarande fjäderlätt (exakt hur mycket får vi veta imorgon när vi ska på extra koll på BVC), kör fortfarande mjölkfritt men ska nog testa igen efter dietistbesök nästa vecka. Hoppas, hoppas verkligen att det funkar för nu börjar det bli riktigt svårt att hålla honom borta från det andra äter och dricker (och det är ju inte direkt så att han förstår att det är för hans eget bästa). Kan ju tänka mig att det blir ännu värre på dagis i höst. Har sett en tydlig förbättring av magen sen hela systemet rensades av en penicillinkur mot dubbelsidig öroninflammation som han drog på sig veckan innan midsommar. Eller har han helt enkelt haft någon elak magbakterie som ställt till med allt?
Har sen sjukdomen även börjat ta morgon närmre 7 än 5 vilket känns väldigt positivt. Speciellt som han fortfarande röjer en del på nätterna. Eller bökar är nog en mer rättvis förklaring. Somnar för natten gör han mellan 7 och 8 och dagtid är det nog 50/50 en respektive två vila, totalt mellan 1 och 2 timmar. Dagvilan är alltid ute i vagnen (eller i bil om det blir så).
Har ständigt bus i blicken, ser liksom finurlig ut och fattar så otroligt mycket. Cool är han, med långt hår åt alla håll, två små ynka framtänder i överkäken och världens leende.
Publicerat: 2014-06-30 @ 23:08:25
Jag finns!
Så vad hände? Vart tog jag vägen? Still here! Men dålig på att skriva.
Det är liksom fullt upp här, med livet i allmänhet, träning, dålig sömn, extremt tidiga mornar, jagande efter liten kille som klättrar på allt. Och gärna rymmer. Och mat som ska lagas och ätas och gräsmattor som ska klippas och kläder som ska av och på och sånger som ska sjungas och bråk som ska lösas och sommarplaner som ska göras. Ja, helt enkelt andra prioriteringar än bloggande. Har 3 månader (knappt) kvar på denna föräldraledighet och jag ska njuta varenda sekund. Just nu sitter jag dock med sovande, febrig Vilmer i famnen och funderar på vad som kan tänkas orsaka detta tillstånd. Tänder är ju kanske en rimlig förklaring, han stoltserar ännu bara med 1,25 framtänder (som en liten söt kanin) men fler är på väg och det sägs ju kunna leda till just feber. Fast möjligen är han faktiskt lite för mycket kamin för att det ska vara hela förklaringen. Nu ska jag i alla fall återgå till snosandet på min lilla bebis. Men på återhörande. Snarare.
Publicerat: 2014-06-16 @ 11:12:46
Lek med brorsan
Idag lekte Alvin och Vilmer väldigt bra och mycket tillsammans med Alvins bilbana. Han fick en bil till så de kan ha varsin (och Alvin döpte av oklar anledning bilarna till "mamma" och "älsklingen" och ropade hejjande det efter dem när de körde ikapp). Det var jätteroligt ända tills Alvin satte den ena bilen med snurrande hjul på Vilmers huvud. Han har ju ganska mycket långt hår. Eller hade är numera en mer korrekt benämning för delar av kalufsen.
Kompisar ändå.
Publicerat: 2014-05-31 @ 21:33:38
