Logik enligt Julia

Onsdagen den 10 november (som ni även kan läsa lite om på dess rätta datum längre ner i bloggen), en månad innan BF-datum, chockades jag av en mindre blödning. Lite blod på pappret vid toabesök vid lunchtid på jobbet. Hade revisorer att ta hand om och blev väldigt förvånad, hjärtklappning och lite rädd. Smet iväg och ringde förlossningen, berättade läget men fick höra att det inte var något att oroa mig för, bebben i magen sparkade mer än någonsin och om det inte blev mer eller började göra ont (just denna dag hade jag faktiskt färre sammandragningar än vanligt) så var det inget att bry sig om. Jobbade på som vanligt men var lite skärrad och hade svårt att slappna av. Blev verkligen så att jag bara jobbade av dagen. När jag kom hem hade inget mer blod kommit men jag kände mig osäker av hela situationen, ringde förlossningen igen för att höra lite mer. Pratade med en bättre barnmorska, hon trodde det var del av slemproppen, inget att oroa sig för och bara avvakta, behövde inte betyda något alls men jag fick gärna återkomma om det blev värre eller jag hade fler frågor. Skulle till min egen barnmorska för att mäta SF-måttet dagen efter så nöjde mig så. Torsdagen inleddes med första föräldrautbildningstillfället. Kul att prata lite med fler i samma situation, vi var par nummer 2 i ordningen att föda, resterande 5 par skulle alla ha i slutet av december. Fick se en liten film om förlossning och vi pratade lite allmänt om hur en förlossning startar (långdraget hemma var budskapet) och om vad vi skulle gå igenom nästa gång (smärtlindning bland annat). Efter utbildningen hade vi en halvtimma att fördriva i väntan på vår barnmorsketid. Gick på apoteket och köpte en del jag fått tips om att ha hemma inför bebbens ankomst. Stora bindor till mig, napp, bröstvårtekräm, salva för röd blöjrumpa, amningsilägg med mera. Efter det barnmorskebesök. Detta var ett extra besök eftersom magen vid föregående veckas rutinbesök inte hade vuxit sen gången innan. Måttet var oförändrat även denna vecka men barnmorskan var inte så bekymrad, ville avvakta till nästa veckas planerade besök och se då. Vid 3 mätningar på samma nivå skulle jag skickas på tillväxt ultraljud. Jag hann (så klart) bli orolig och ville skickas på detta redan då och barnmorskan skrev remiss även om P tyckte jag var lite orolig i onödan. Han var mer rädd för att för mycket ultraljud var dåligt. Pratade även om blödningen, även hon var lugnande, trodde på del av slempropp men det kan dröja lång tid mellan den går och något händer. Hon sa också något i stil med att det ju mycket väl kan vara så att jag går över tiden även om min livmoder ”bråkat” rätt mycket med mig hela graviditeten. Hon informerade om nästa besök, då skulle vi sammanfatta graviditeten och gå igenom förlossningsönskemål med mera. Och sen var det hej då för den gången. Ungefär 2 h efter besökte ringde ultraljudsmottagningen och gav mig en tid redan på måndagen för tillväxt ultraljudet.

Vid 5 natten mot fredagen när jag var uppe för ett av otaliga toabesök var det återigen lite blod på pappret men denna gång var jag lugnare. Hade lite ont, som mensvärk ungefär, när jag vaknade för dagen men var ganska van vid att känna av livmodern vid det här laget. Tog 2 alvedon och gick som vanligt till jobbet. Störde mig lite att det fortsatte blöda under dagen. Inte några mängder utan så att det kom på pappret efter varje toabesök. Dagen var lite speciell då samtliga system skulle uppdateras på jobbet så ägnade dagen åt att rensa skrivbord (planerade för att gå på mammaledighet i slutet av november och tänkte att jag kunde passa på). Gick även igenom mailen och rensade och skickade vidare info till min vikarie som jag höll på att lära upp. Kom hem vid 3-tiden (så sköna dagar blir det med 75 %). Kände ändå att det var lite olustigt att det fortsatte blöda. Ringde förlossningen igen, de verkade fortfarande lugna men sa att ”det kanske är lika bra att du kommer in om du nu är så orolig”. Jag var inte direkt orolig, undrade mest om man verkligen ska blöda hela tiden, ska jag göra det i en månad till typ. Bestämdes att jag skulle in för kontroll, passade dock på att köra P till hans bil som han hade stående i Sollentuna eftersom han istället kört hem vår nya familjebil. Eftersom P varit sjuk bestämde vi att jag skulle åka in själv och ringa honom om det var något vilket jag egentligen inte trodde, ville ju mest kolla upp blödningen. Åkte in, fick ligga med CTG som inte visade nämnvärda sammandragningar (vilket jag kunnat säga själv eftersom jag ju kände igen jobbiga sammandragningar och det hade jag verkligen inte haft under dagen). Bebbens hjärta slog på bra och allt var som det skulle. Fick lämna urinprov för att utesluta infektion (igen) samt sen sitta ner och vänta på att få träffa läkare. Hon undersökte först med ett ”skohorn”, konstaterade inget färskt blod och ville då inte pilla mer för att inte trigga igång något. Kollade fostervattenmängd med ultraljud (och bebben vinkade till mig – P var lite avundsjuk när jag berättade om detta) och allt såg bra ut. Inget på G här och inget att oroa sig för var hennes slutsats. Åkte lugnad hem, rapporterade till mamma som sa att det ju minsann var så här det är på slutet, bara att ställa in sig på 7 veckor till med detta. Jag rättade henne att det max kunde bli 6 veckor men slutsatsen var i alla fall att det gör lite ont att vara höggravid, det kan blöda lite och sammandragningar och förvärkar hör till. När jag kom hem kände jag ändå att det kanske var lite dags att börja tänka på om vi handlat allt, tvätta alla bebiskläder och packa bb-väska. Var ganska trött så det enda jag orkade med var att skriva en liten lista på vad man borde ha i väskan samt att jag startade tvätt med alla kläder. Resten av kvällen tillbringades (som vanligt) liggandes i soffan. Serverades lyxmiddag och klagade som vanligt på sammandragningar. Denna kväll lite fler än vanligt men trodde mest att det berodde på den genomförda gynundersökningen. Tog 2 alvedon till, övervägde bricanyltablett men lät bli för att slippa hjärtklappningen. Efter idol gjorde jag mig klar för sängen och allt kändes som vanligt.