Ganska exakt ett år sen
Nästan på minuten ett år sen. Då ägde jag världen, men var ändå inte speciellt kaxig. Att ha pressat ut en liten människa. En liten Vilmer. Man känner sig rätt stark då. Men ändå inte. Speciellt inte innan man fått se den där lilla, som var alldeles tyst när han kom. Och ödmjuk inför uppgiften. Ett helt litet liv på sitt ansvar. Men starkast i världen för att man skapat, burit och fött ut den underbaraste varelsen i hela världen. Så kändes det för väldigt exakt 1 år sen.
Nu ett år senare är jag nog lite gråhårigare, lite tröttare och ännu lite mer ödmjuk inför uppgiften. Det har inte varit enbart enkelt, ganska långt därifrån. Men jag är ändå framför allt lyckligare. Han har berikat mitt liv, han som var det lilla knytet som ännu inte nått min famn för ganska exakt ett år sen.
Publicerat: 2014-03-30 @ 21:25:12
0 kommentarer
