Framåt
Här har det varit ekande tyst länge men det har sin förklaring i en väldigt slitig period som jag nu äntligen börjar se någon aning till slut på. Vilmers mage har, som tidigare nämnts, inte varit rolig alls, men nu, efter mjölkfri kost, lite laxerande och sen i tisdags även mamma mjölkfri-diet så börjar den kanske anta vad man kan kalla normal status. Han får som sagt 100% mjölkfritt och lösande frukt till det mesta men i övrigt så kan vi nu ge både pasta och ris och bitar utan att skapa kaos. Att sluta amma var lite vemodigt men nödvändigt. Dels för att utesluta att det var något från mig som störde men också för att det ju är betydligt enklare att se mönster och hålla koll på vad han ätit utan att behöva ta hänsyn till vad han eventuellt fått i sig via mig. Dessutom var det nog ganska dags. Han börjar ju blir stor lillfisen, 10 månader senare i veckan, och då vill man ju äta riktig mat. Och mamman vill ha sin kropp tillbaka (haha).
Med anledning av den stundande 10-månadersdagen var vi idag på läkarkontroll på Bvc. Det var en väldigt bra läkare (ungefär 100 gånger bättre än den vi var hos för magen) och hon kom med flera konkreta råd om magen och lyssnade och brydde sig (kan ju tyckas självklart men så är det uppenbarligen inte alltid) och bekräftade mina idéer. Och så kollade hon att allt var fint vilket det var och han klarade allt han förväntades göra och en hel del till och fick beröm så jag fick bli lite extra stolt över mitt lilla underbarn och även om han inte är så stor så växer han son han ska. 8850 g och 74,2 cm (noga ska det tydligen vara).
När vi kom hem stånkade och stönade och kämpade Vilmer med att bajsa utan resultat. Försökte hålla honom i grodposition i min famn men han slingrade sig ur så tog fram pottan, klädde av honom och satte honom på den och mindre än en minut senare hade han lagt sitt livs första korv i pottan. Coolt.
Ja, så detta känns som en dag med lite lättare steg än många tidigare. Och i lördags var jag på kick off och fick vara lite vuxen utan att vara mamma för några timmar. Energigivande och skoj! Och även om man blir lite lockad av att komma tillbaka när man är där och nosar och alla säger att de saknar en så kändes det ganska bra att svara efter sommaren på frågan när jag kommer tillbaka. Ska ju jobba nästan lika länge som jag levat innan det är dags för pension så man får passa på att njuta av ledigheten.
Lite diskret kan man ana var vi var.
Jag har ju en son till som förtjänar lite uppdatering. Shit vad han växer och lär sig nytt hela tiden. Men jag får nog fila på den ett litet tag till för nu kan det kanske skett ett sådant under att båda barnen sover och då vore det dumt att inte umgås några minuter med den andra vuxna här hemma.
Publicerat: 2014-01-27 @ 20:06:02
0 kommentarer
