Vilmer 9 månader

3/4 dels år har han hunnit bli nu, årets näst sista dag. Allt går i ett rasande tempo och det är inte en lugn stund när han är vaken. 

Maten är sig lik sen sist men på grund av väldigt känslig och förstoppad mage har vi på sistone försökt utesluta både ris och pasta och mat med bitar. Det har hjälpt men utbudet är därmed något begränsat och det känns som ett steg tillbaka även om han äter samma mängder som tidigare. Stora skillnaden vad gäller mat och sömn är ju annars att han faktiskt slutat helt att amma på natten. Han äter gröt vid 7 och sen oftast inget mer före frukostgröten. Ibland ammar han vid 6-tiden och ibland dricker han lite vatten (ur flaska!) någon gång på natten. Stora framsteg!

Han har även provat på att sova borta utan problem och han gillar andra trots en period med väldigt mycket gnäll efter mig när jag är i närheten men inte inom synhåll. Utöver natten borta har jag även lämnat 2 barn ensamma med sin far lite längre stunder och varit ute på egna välbehövliga äventyr (middag med vänner samt spa). Och det har så klart gått prima.

Största sömnproblemet är att han vaknar till flera gånger från nattning (som sker bredvid mig i stora sängen men utan att vi har fysisk kontakt) tills jag går och lägger mig. Oftast är anledningen att han ställt eller satt sig upp i sömnen och till sist blir så trött att han börjar gråta när han inte förstår hur han ska lägga sig igen.

Vilmer är fortfarande tandlös men nu MÅSTE det ju snart dyka upp någon. Han kryper, står och promenerar längs med allt och med gåvagn. Idag släppte han dessutom taget och stog i någon enstaka sekund själv. Men det är fortsatt mycket vurpor och mycket blåmärken. Han är ingen fegis i alla fall. På gott och ont.

Favoritsysselsättningen bortsett från allt som har med storebror att göra är just nu att stå vid lådan med plastlådor i köket och slänga ut samtliga på golvet. Tätt följt av att riva sönder och prassla med papper. Han fick en boll i julklapp som också är populär. Och så Alvins saker förstås.

Han tycker om att "bli jagad", liksom sprätter iväg snabbare än vanligt då och han kan fnittra en del. Och låta. Fortfarande oförståeligt, och frågar man efter lampa, mamma, pappa eller Alvin får man bara ett skratt tillbaka. På 10-månaders kollen på Bvc (är ingen vid 9) så kollar de tydligen det, och om han kan vinka och klappa händerna. Så vi har, i kombination med gåendet (om han ska ligga i fas med sin bror som gick vid 10 månader och 1 vecka), lite att jobba på närmsta månaden. Känns långt bort alla dessa färdigheter och för säkerhets skull vill jag förtydliga att jag självklart inte hetsar eller tränar honom på något vis och jag lägger ingen värdering i snabbheten, tycker bara det är kul att jämföra. Hur som känns det alltså långt bort, upplever honom fortfarande som rätt slumpartad och benen känns skrangliga men om det är något jag lärt mig så är det ju just det, att mycket kan hända på en månad. Och ännu mer på 9 månader. Lika länge utanför som inuti mig. Vet inte niomånadersmåtten eftersom vi inte varit på koll nu men tror inte det hänt så mycket, drygt 8 kg och av kläderna att döma 74 cm lång. Roligare och roligare, coolare och coolare och mer och mer älskad för varje sekund.


Publicerat: 2013-12-30 @ 21:06:27


0 kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!