Ibland blir jag så trött på mig själv
Tex idag. Alldeles nyss när jag skulle spela säsongens sista korpmatch klockan 20:45 och klagade på att det var så sent. Och åkte dit och mötte halva laget på väg därifrån eftersom matchen började 19:45 och redan var slut när jag kom dit. Grrrr..... Kul i oturen att jag mötte en gammal vän och vi kunde prata ikapp om livet 2 barn rikare än sist vi sågs. Ja, den uteblivna sömnen börjar nog ta ut sin rätt, jag som tidigare var ordningen själv börjar uppträda allt mer förvirrat. Just därför skriver jag upp ALLT i min mobilkalender. Dagens misstag begicks egentligen inte idag utan den dag jag la in det i kalendern på fel tid. Eller så har klockan i kalendern börjat gå fel men det tror jag egentligen inte på själv.
Nu ska jag snart sova så mycket jag kan och försöka sluta gräma mig över missad match samt skänka en liten extra tanke till min farmor som efter mer än 10 år på sjukhem nu verkligen börjar trappa ner. Visst ingen hejd på hur mycket, framför allt min pappa ska behöva klara av.
Alvin är glad som vanligt i alla fall.
