Tisdagens äventyr
Lite designnytt har jag kämpat med sista timmen (eller timmarna men jag har blivit avbruten då och då).
Tidigare idag har jag varit och ätit lunch på jobbet med min chef och närmsta kollegorna. Precis innan jag skulle gå hemifrån lyckades Alvin bajsa ner hela sig vilket lite störde min tidsplan lite men ändå inser jag ju att jag borde vara tacksam att han inte gjorde det när vi var på jobbet. När blöja var bytt, rumpa sanerad och nya kläder på hade jag ändå inte tidspanik. Fick för mig att det vore skönt med en promenad dit så jag gick ute i all jävla skitsnö i 30 minuter. Det snöade typ vågrätt och jag var helt vit och dyngsur när jag kom fram så det var väl inte en så jättebra idé kanske men förhoppningsvis var det bra för figuren. Alvin sov på ditvägen, vaknade till en stund och hälsade när jag kom fram och väntade på de andra. Sen somnade han igen när vi gick ut till lunchrestaurangen och sov sig igenom hela lunchen (tack även för det). Sen vaknade han till när vi kom upp på kontoret igen men han var glad och populär och har nu varit med på sitt första arbetsmöte (om nu det är en merit). Han satt nöjd och lekte lite större delen av mötet och sen ammade jag lite (det var bara jag och min kvinnliga chef på mötet och det var inte speciellt formellt) och så blev han lugn ett tag till. Nu har vi pratat lite om min framtid och det ska nog bli bra när det väl är dags att börja jobba igen. Kommer ju visserligen att byta chef men min nuvarande finns kvar i företaget och har lovat att tala för min sak och se till att det blir bra när jag kommer tillbaka. Troligen kommer det att ordna lite nya arbetsuppgifter men jag fick faktiskt typ lov att lova att i sådant fall inte komma tillbaka och vara gravid igen. Har inte sådana planer nu och förstår faktiskt att man inte vill skola in mig på nytt och kanske dessutom "spara" en tjänst just för mig tills jag vill tillbaka om jag sen försvinner direkt igen. Hade jag ambitionen att ordna småsyskon så snabbt hade jag heller aldrig lyft frågan om mina arbetsuppgifter utan bara valt att komma tillbaka till det som erbjöds och sen tagit tag i frågan igen när jag kännt att jag vara tillbaka på riktigt. Var hela ärlig och sa att just nu är det ingen fara (spiral: check!) och minst 2 år vill jag att han är innan det är systkondags. Det räckte så och hon ska som sagt se till att jag finns i planerna. Efter det lilla mötet gick jag runt och hälsade lite och Alvin den bortskämde fick ännu en present, en fulsnygg kanin i grälla färger som verkade mycket poppis hos mottagaren. Långa smala ben och armar att gnaga på. Efter att sen ha gett vår recetionist som ska ha barn i juli lite barnvagnstips (hon bad om det) så gav vi oss ut i snön igen och Alvin sov som en stock men vaknade pigg och hungrig så fort jag kom in på tomten.
Nu är jag tillbaka efter blöjbyte.
Alvin ligger nöjt på golvet och kollar fotboll (bra sportsmak den där killen!) och har gjort så ett bra tag medan pappan lagade god mat och mamman sysslade med blogg och sen medan föräldrarna åt den goda maten. Sen blev han gnällig och vi testade sitta, stå, leka med mera utan resultat. Det var inte förän jag skulle ta fram bröstet och testa med det som jag reagerade på att det luktade lite illa. Det var ganska mycket bajs i den blöjan och det var ganska längesen det hamnade i den blöjan. Elaka föräldrarna skäms. Skäms på oss!
