Premiärbad

Sent inlägg idag. Eller tidigt. Beror lite på hur man ser det. Ska alldeles straxt dejta John Blund med förhoppning om lite mer sömn i natt än senaste nätterna. Mycket skrik och gråt nattetid har det varit från Alvins sida och detta utan att han själv vaknar. Personligen har jag svårt att sova vidare när jag hör hans panikartade gråt och skulle jag inte ta upp honom och vagga honom lugn (och oftast komplettera med lite amning för att lugnet ska bestå) så skulle det hela eskalera så att han (och troligen även hela grannskapet) garanterat skulle vakna. Har testat det också. Många tillfällen att testa olika lösningar på blir det när det hela händer nästan varje natt ungefär en gång i timmen från klockan 3 fram till 10 då sonen vaknar pigg och glad som om inget hänt.

Lite roligt har vi dock haft också. Alvin övar för fullt på att krypa och resa sig och snacka. Igår efter middagen när det fortfarande var strålande sol och varmt begav vi oss till ett bad här i närheten och jag och P hade säsongs badpremiär. För Alvin blev det bad i det fria för första gången i livet. Det är stort det. Lite kallt tyckte han nog att det var även fast han bara var i någon sekund. Själv tyckte jag också att det kändes kallt till en början men sen vande man sig och det var riktigt skönt. Och så somrigt!

Idag har det inte alls varit lika fint väder och har därför passat på att bocka av lite grejjor på min att göra-lista. Har också ringt och pratat med min nästintill döva farfar och grattat honom på födelsedagen. Man ska inte skämta om det men det samtalet hade platsat i en mindre påkostad komediserie. Snacka om goddag yxskaft-svar. Det tog flera minuter innan han VERKLIGEN fattade att det var mig han pratade med men han låtsades hela tiden om som att han hade koll på läget. Jaja, så kan det bli när man är 89 år och för sin ålder är han ändå väldigt pigg och alert, bara det där med telefoner som lätt blir lite knepigt när man inte hör (ja, det säger ju sig självt egentligen).

Nu ska jag dyka ner i sängen och förbereda mig inför en ny vecka. Som om de skiljer sig så värst mycket åt och måste förberedas när man bara går hemma.... Men vet ni, om mindre än 2 månader, snarare om 1½, är det dags för mig att förbereda på riktigt och börja jobba de där 20 timmarna i veckan. Det känns konstigt det. Men antar att det hade kännts konstigt att börja jobba igen när det än vore dags och dags blir det ju oundvikligen förr eller senare så bara att inse fakta och glädja mig åt de mer än 12 månaderna jag har kvar som mammaledig (om än bara på halvtid)! God natt.

Publicerat: 2011-07-11 @ 00:16:37


0 kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!