Logik enligt Julia

Tidigare har Vilmer sovit i spjälsängen men så han ändå aldrig somnat i den så tänkte jag att det väl borde gå att natta dem ihop. Och det gjorde det. Även om det fnissas och tramsas en del i början så går det och det tar inte längre tid än att natta en i taget. Och de verkar alltså, än så länge, sova betydligt bättre med varann vid sin sida. Logiskt egentligen med det närhetsbehov de båda verkar ha. Hoppas att det inte bara var en slump. Vågar, vis av erfarenhet, inte hurra riktigt ännu men imorse när jag vaknade av att de låg och småpratade och jag tittade på klockan och den var 06:25 föll det nog kanske en liten glädjetår. Fatta hur mycket det här betyder och hur tufft sömnen gjort livet när man gråter glädjetårar av att väckas innan halv 7.
Syskonkärlek på natten. Syskonkärlek på dagen (eller små apor som plockar loppor från varandra?).