Vilmer 11 månader (typ)
Jaha, vad är jag för en mor. Skulle skriva om 11-måningen men det blev visst något helt annat. Ego-tankar.
Ja, han har ju blivit 11 månader. Igår eller idag eller vid midnatt när februari blev mars kanske. Det blev ju aldrig den 30:e denna månad.
Han har haft en jobbig period, sen tredagarsfebern toppades med seg förkylning har det varit rätt gnälligt, dålig aptit och mycket bärande. Senaste dagarna har det gått framåt med aptiten, är nog tillbaka på vanlig nivå med maten (samma som vid 10 månader vad gäller mängd och tider men han vill enbart äta själv, inte matas, så det blir mycket makaroner, köttbullar, falukorv, blodpudding och ugnspannkaka) och röjer runt mer igen. Och klättrar. På allt.
Och förföljer brorsan och skrattar åt att bli dragen i armen över golvet av den samme (en icke föräldrasanktionerad lek). Gillar bilar och kör med dem ordentligt på golvet och brummar. Och pratar sött med den lenaste av röster men säger inte mycket man förstår. Mamma, nej och titta är vad jag lyckats urskilja vid upprepade tillfällen. Vinkar och blinkar med händerna. Står utmärkt utan stöd, tar enstaka steg på egen hand men känns för lat (?) och väljer hellre att krypa. Går snabbt, kanske till och med springer, utmed möbler och tar sig fram dit han vill.
Älskar att riva ut saker ur lådorna i köket och att klättra ner i lådorna. Har som en inbyggd radar på när toalettdörren öppnas, då är han där på studs. Gillar toaletten och vattnet däri oroande mycket, toaborsten är också populär. Gillar överlag vatten och att plaska i handfatet eller på duschgolvet och att bada med brorsan. Allt med brorsan är i och för sig kul. Utom när han tar det Vilmer leker med. Då blir de riktigt osams.
Dricker själv ur flaska och äter smörgås och sörplar i sig smoothie ur påse.
Sömnen har varit väldigt upp och ner på grund av feber, förkylning och kanske tänder (men han är fortfarande tandlös) och säkert en massa annat också men dagtid är det två pass, ett vid 9 och ett kring 13-14. Båda kan vara mellan 30 och 90 minuter långa. Lägger sig för kvällen straxt efter 19, somnar snabbt men i min famn (dålig vana som återupptogs under sjukdom), sover sen i spjälsängen ibland helt utan uppvak, ibland med konstanta uppvak tills jag går och lägger mig. Kring 23 vaknar han ofta och då brukar jag lyfta över honom till mig. Inte för att det inte skulle gå att söva om i egen säng utanför att det känns enklast. Och jag lever enligt devisen enklaste vägen till så mycket sömn som möjligt. Vaknar sen ordentligt mellan 4 och 6 (fram tills dess oftast bara någon nappistoppning). Är det vid 4 får man kämpa lite men han somnar om. Ju närmre 6 klockan är desto omöjligare att få att sova vidare. Brukar dock gå bra att ligga kvar i sängen i upp till en timme. Men mornarna är tidiga.
Han är charmig och med bus i blicken och vet vad han får och inte får göra. Har humör och blir ordentligt arg ibland. Är bra på att härmas och att visa vad han vill. Är mammig men inte rädd för andra och en vecka hemma med pappa har definitivt gjort pappa populärare.
Ingen 11-månaderskoll på Bvc, försökte väga honom hemma för en dryg vecka sedan och fick det till att han skulle väga 10 kg men det verkar inte sannolikt med en sådan ökning på 3 veckor, speciellt med tanke på sjukdom och dålig aptit (eller ger utebliven rörelse mer på vikten än utebliven mat?). Fast vuxit har han absolut gjort, kläderna börjar växas ur. 68 är i princip helt borta och vi börjar fasa in 80.
Nu börjar vi ladda för ettårsdagen. Kan inte fatta att vi snart är där. Stor plats i hjärtat från första början, och tar allt större plats även på jorden!
Publicerat: 2014-03-02 @ 07:40:27
0 kommentarer
