Dubblad

Nu väger Vilmer exakt dubbelt så mycket som när han föddes. 6,2 kilo, inte vidare värst stor för sin ålder. Alvin som ju vägde cirka ett halvt kilo mindre än Vilmer som nyfödd vägde vid fyra månader nästan ett halv kilo mer än Vilmer. Konstigt hur det kan skilja sig och jag är ju inte helt ointresserad av statistik, siffror och jämförelser. Till sin nya matchvikt sportar han 63,7 cm. 4-månaderskontrollen bjöd också på lite bassning gällande bålstyrka så nu ska vi träna lite här hemma. Och så kom hon (nya BVC-tanten) oombett med massa sömntips. Och kanske ska jag ta åt mig lite för det vore ju skönt att inte ha det riktigt så jobbigt med Vilmer som vi haft (och till viss del fortfarande har) med Alvin. Så idag har jag shoppat 3 likadana "trasor" som jag tänkte introducera som snutte som ett led i detta. De var på rea och kostade endast 24 kr/st så tänkte det var lika bra med flera för om projektet faller väl ut är det ju bra (=livsnödvändigt) med backup och funkar det inte så har vi tre snusnäsdukar (typ) som kanske kan användas ändå. Så nu ska här övas på att somna själv. Fast först en vecka i Dalarna!

Publicerat: 2013-07-26 @ 18:08:55


Testar lite

Och ja, det gick ju fint trots att jag inte hittat kudden (men den behövs nog egentligen).

Publicerat: 2013-07-24 @ 17:33:51


Snurr

Nu rullar Vilmer. Det går undan nu, inte bara det att lägger jag Vilmer på en filt åt ett håll hittar man honom någon minut senare åt andra hållet utanför filten. Det går så undan i utvecklingen nu också. Visst var det väl 2 veckor sen han vände sig från rygg till mage för första gången? Och igår slog han till åt andra hållet. Och kanske har han också börjat gilla att ligga på mage nu. Högre upp med huvudet och mycket längre tid går innan han börjar knorra. Och ja, nu är det väl inte lång tid kvar tills han gör som Alvin gjorde (måste kolla upp hur gammal han var då) och rullar sig fram över golvet. Min lilla minibebis börjar sluta vara nyföding.

Publicerat: 2013-07-20 @ 10:36:03


Vilmer 3 månader

Det får bli ett mobilinlägg för att bli något alls. Tiden rinner iväg och vår lilla mini har redan hunnit bli 3 månader och 6 dagar.

Han är en nöjd kille men låter oss veta när han inte är det. Snackar sen en vecka tillbaka mycket och högt, gärna med fossingarna som ofta ligger rakt upp i luften. Har vaknat av det flera morgnar i rad. Han skrattar också med ljud och älskar uppmärksamhet. Sista veckan har jag kunnat ge honom en leksak, då greppar han den, försöker äta upp den och ligger nöjd ett tag. I förrgår vände han sig från rygg till mage och han gjorde om det idag men jag tror nog ändå att det mest är flax. Annars verkar han i och för sig gjort ett rejält utvecklingssprång förra torsdagen. Nästan alla färdigheter kom då. Han är också nästan helt bra i höger öga, vänster kladdar fortfarande en del men inte alls så farligt. Han har börjat få lite rutiner kvällstid och nattetid. Dagarnas mat- och sovstunder varierar beroende på var vi är och vad vi gör och när han vaknat på morgonen (vilket till stor del är beroende av när Alvin vaknar). Han somnar kring 8 men tyvärr bara för en halvtimme vare sig det är i sele, vagn, famn eller själv. Sen är han ordentligt vaken och på lekhumör i någon timme. När jag märker att han börjar bli trött får han lite mer mat och sen får han somna i selen och stannar oftast i den tills jag lägger mig. Ibland vaknar han då, ibland inte (beror nog på när det är, när han åt och hur smidig flytten från selen blir). Vaknar han får han mat. Oavsett är det oftast dags för nattmål nummer 1 kring 2 och sen igen vid 5. Enstaka nätter blir det bara 1 nattmål kring 4-5. Därefter sover han till allt mellan 7 och 10 utan mat. Dagtid sover han oftast ganska korta pass och äter nog i snitt oftare än var tredje timme fortfarande. Jag tycker det funkar riktigt bra ändå och känner mig oftast ganska utvilad trots många uppvak (för Alvin vaknar ju fortfarande ett par gånger och det sällan samtidigt som Vilmer). Antar att det har med hormoner att göra och det faktum att jag har sängen för mig själv och den sömn som blir i alla fall är bra. Han är duktig i egna sängen på natten, vaknar och får mat på 5 minuter och somnar sen om och det är sån skillnad mot att ha någon på sig!

Han är en glad en och nog en blivande vild en och vi har det väldigt bra ihop kan man nog sammanfatta vår 3-månaders skrutt med. Älskade Vilmer!

Publicerat: 2013-07-06 @ 20:59:44


BVC-check

5730 g tung (/lätt?), på pricken 60 cm och alldeles perfekt är vår lillskrutt enligt besök på BVC idag, 4 dagar innan 3-månadersdagen. Fortfarande kletig i ögat på grund av trånga tårkanaler (sååååå less på frågan "oj, har han ögoninflammation?") och täppt som vanligt men i övrigt bara beröm. Och så 1 spruta i vardera lår och ledsnare än vad jag någonsin sett vår plutt. Tur att Alvin var med. Världens bästa storebror som klappade honom på huvudet och sa "ingen fara Vilmer".

Publicerat: 2013-06-26 @ 20:49:14


Selbrännan

2013: sommaren då jag toppar alla bikiniränder, bonnbrännor och barnvagnsbrännan med den fashionabla selbrännan.

Han bor i den, vår Miracle Babybjörn och att jag la till lite pengar för det luftiga mesh-tyget kan vara årets bästa investering näst efter själva selen. Men små bebisben som sticker ut (vad tusan ska man klä honom i så att det både funkar i vagn, sele och när man tar upp för amning?) kräver att jag konstant står med ryggen mot solen och ja, det kommer nog resulterar i sommarens snyggaste bränna.

Publicerat: 2013-06-08 @ 13:09:38


Vilmer 2 månader

Hej, jag heter Vilmer och är 2 månader. Jag är världens sötaste bebis och faktiskt ganska snäll allt som oftast. Jag skriker inte i onödan, jag äter aningens ofta men väldigt snabbt och effektivt och jag älskar att hänga på mammas (har testat psppad också och det var bra det med!) mage i selen. Blir lugn direkt då och somnar nästan alltid. På kvällen somnar jag i mitt babynest efter en slurk mat och sen sover jag i det resten av natten bortsett från några matpauser. Ibland 2 ibland 4 stycken på en natt. Dagtid är jag allt mer vaken och har blivit allt bättre på att ligga glad och nöjd i babysittern eller vagnen. Men vagnen måste vara ute och den ska helst rulla. Då är det ganska mysigt att ligga där och titta på träd och himlen och min elefant. Fast allra roligast är det ändå att titta på andra ansikten, allra helst storebrors. Han är kul den där brorsan, och väldigt omtänksam, ger mig nappen när jag är ledsen och gungar lite på babysittern. Stora leenden får han och alla som ger mig uppmärksamhet. Och när jag ligger där och trivs så snackar jag gärna. Lite klara toner blandat med gurgel. Det verkar de gilla, mamma och pappa. Allra mest snackar jag på skötbordet med mamma eller mobilen med alla djuren som jag fått ärva från brorsan. Han fick den av vår mormor innan han ens var född och den har så fina färger. Åka bil är helt ok men när jag är vaken skulle jag hellre sitta upp mer. Brukar försöka resa mig men det slutar bara med att jag blir hängande framåt, inte skönt och mamma verkar inte alls uppskatta det. Jag väger närmre 5 kg, mamma har sorterat bort mina kläder i storlek 50, det verkade ledsamt för henne, men jag är bra sugen på att gå på 62:orna nu!

Jag trivs rätt bra här hemma och de stora här hemma verkar trivas med mig. Nu verkar de ha förstått att jag är här för att stanna och de blir allt mer rutinerade på att ge mig det jag vill ha och att göra mig klar för dagens äventyr. Vi har det helt enkelt riktigt bra trots att även den bäste kan ha sämre dagar. Jag är så överöst med pussar och snälla ord att jag inte kan göra annat än le och nog tycker jag att det märks att mina föräldrar och alla andra runtomkring verkligen uppskattar min närvaro.

Publicerat: 2013-05-30 @ 23:07:31


Örat

Gaah, blir lite irriterad på blogg-appen titt som tätt. Detta inlägg har jag redan skrivit en gång (inte exakt samma förstås men jag planerar att innebörden ska bli den samma) men det försvann puts väck så nu börjar jag om.

Vår son är så klart alldeles perfekt och komplett och älskad som han är men Vilmer är fortfarande inte godkänd på hörselscreeningen på sitt vänstra öra. Två återbesök har det blivit efter det första testet. Senaste gången igår. Fortfarande inte godkänd, men det går framåt. Tillräckliga svar på alla frekvenser men bara 68 % klarhet i svaren. 70 är gränsen för godkänt test så nu blir det ett till besök på KS om tre veckor. Jag har inte riktigt börjar oroa mig. Tar på något vis för givet att allt är bra och väntar på ok-stämpeln mer än vad jag funderar på vad det innebär om den aldrig kommer. För det är ju faktiskt inte säkert, det finns en anledning till att vi ska på ett fjärde test när de allra flesta bara gör ett. Jag kan komma på ungefär 100 miljarder problem som vore värre än en något defekt hörsel på vänster öra. Speciellt som höger är utan anmärkning och mest troligt är det bara en förkylning som stör. Men ändå. Gnagande oro jag gärna kunnat vara utan.

Väldigt söta öron har han hur som helst!

Publicerat: 2013-05-28 @ 21:25:38


Sömn

För framtida jobbiga stunder vill jag notera att nätterna till i söndags och måndags sov Vilmer 5 h i streck och sen 3 h. Ett rekord som heter duga. Man skulle kunna tro att det sakta skulle bli lite längre mellan amningarna, istället gick det från 2-3 h till 5 men jag klagar icke. Sen sov han i princip hela dagen igår och natten till idag var lite mer normal. Jag lever dock på hoppet om en repris, det som hänt 2 gånger kan ju rimligen hända igen.

Och så är det ju så här, att oavsett dålig sömn eller inte så kan jag inte annat än älska varenda sekund med denna kille. 4820 g och 57 cm igår, 7 veckor och 2 dagar gammal igår.

Publicerat: 2013-05-21 @ 21:32:51


Miraklet

Svårt att tro kanske men jag hoppas att detta svarta trassel kommer göra många i vår familj mycket nöjda(re).

En babybjörn miracle. Nu har jag burit tillräckligt i vår gamla ärvda sele utan ryggstöd. Ergon med spädbarnsinsats är jag inte alls nöjd med. Den funkade jättebra när Alvin var större och för längre promenader. Spädbarnsinsatsen är bara krånglig och varm och den tar stor plats och är ganska omöjlig att sätta på och ta av sig själv. Det jag behöver nu är en sele man lätt kan ta av och på, som man orkar bära närmre 5 kilo bebis i och som tar liten plats i väska/vagn. Och jag behövde den verkligen NU. För här bärs det mycket. När den stora behöver middag klockan nu och inte när den lilla behagat somna, när det inte uppskattas att ligga i vagnen när jag bara handlat hälften eller när storebror inte lekt klart ute ännu och när man bara vill vara nära nära och vaggas till söms. Eftersom jag använt classicen massor nu med nöjd bebis (och storebror) men onda axlar och svank som följd känner jag mig säker på att denna är lösningen. Om den avlastar bra vill säga. När det blir för tungt vilket jag hoppas dröjer tar vi fram Ergon igen.

Publicerat: 2013-05-17 @ 14:42:57


Vilmer 1 månad

Valborg idag och Vilmer en hel månad gammal. Jag har skrivit det hundra gånger förr men tiden är så konstig. Den går så snabbt men ändå hinner det hända så mycket. Det känns som förlossningen var för en hel evighet sen. Och Vilmer känns så självklar i vår familj. Men ändå så ny. Fast samtidigt så stor. Fast han är fortfarande rätt mini vår lillskrutt. 4050 g vägde han i fredags på 1-månaderskontrollen. Han äter uppenbarligen precis som han ska men fick jag välja skulle han kunna få slurka i sig lite mer åt gången och ge mig en 3 timmars vila emellan amningarna, åtminstone nattetid. Tror dock kanske (men ajaj, jinx, jinx) att det faktiskt börjar glesas ut sakta men säkert. På inrådan av BVC testar jag sen i fredags blockamning, 3 timmars amning på samma bröst istället för vartannat. Detta för att de alltid ska bli riktigt tömda så att han verkligen får i sig den sista feta mest mättande mjölken. Vet inte om det är det eller bara åldern som gör att det i alla fall går åt rätt håll. Lite snorig har han varit sista dagarna så det påverkar nog också sömnen och maten. Idag på självaste enmånadsdagen har jag testat att ge lite flaska också. Samlade upp lite spillmjölk, sprutar fortfarande åt alla håll mest hela tiden och skrapade ihop nästan 50 ml varav han tillslut fick i sig ungefär två tredjedelar. Oklart om han fattade grejen dock, kändes mer som en slump. Har egentligen inga planer på att flaskmata något nu utan det var mest bara för att jag hade mjölken och ville se hans reaktion.
 
Annars då, vad finns det att skriva om enmånaderskillen? Bortsett från att han är världens underbaraste, otroligt älskad av sin bror och på det stora hela väldigt lugn och snäll (som om det finns dumma bebisar???) så ler han, inte så ofta men på riktigt och till en. Och han följer bra med blicken, jag hade inte direkt testat men på BVC-kontrollen frågade hon om man får ögonkontakt. Den förvirrade mamman visste alltså inte detta utan vi fick testa, och ja, ser man på, det gick ju alldeles utmärkt att få honom att följa. Måste nog bli lite bättre på att öva sådant man ska öva med bebisar, det är lite skillnad nu mot när det  var första barnet. Kom på att jag kanske borde testa att lägga honom på mage ibland, och kanske dags att ta fram babygymet? Det är det där med tiden, dels att den går så snabbt att man inte hinner göra allt man planerar med 2 barn som kräver ganska mycket uppmärksamhet men också att den går så snabbt att jag inte hinner med i utvecklingen. Helt plötsligt är han inget litet knyte som bara ligger utan man kan liksom kommunicera och underhålla. Gaah, på ett sätt underbart men samtidigt så läskigt. Och det här lugnet som infunnit sig som tvåbarnsmor, jag nojjar så mycket mindre, vet att allt har sin tid, vilket är skönt men ibland är jag rädd att jag tar lite väl lätt på allt och liksom glömmer det viktiga.
 
Ja, ja, konstaterar alltså att tiden går och jag redan hunnit med 1 månad som tvåbarnsmor. En väldigt bra månad men med mycket känslor upp och ner och det är kanske först nu som jag verkligen börjar landa i den nya rollen, om man nu någonsin gör det. Är i alla fall helt kär i det lilla nytillskottet och fascineras av hur enkelt det är att älska sina barn. Så självklart, från första stund. Häftigt!
Publicerat: 2013-04-30 @ 12:01:23


Nyare inlägg

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!