Busunge
Vi har länge anat det. Nu vet vi säkert. Vi har en liten busunge här hemma.
Vaknade vid 6-tiden imorse av en smäll. Hemma hos oss är 6-tiden mitt-i-natten. Då har lilla bus lyckats resa sig upp i krypställning, tryckt ner spjälskyddet vid huvudändan, fått ut en nyfiken liten hand och sträckt sig fram till mitt sängbord och tagit min telefon och tappat den i golvet. Inget går tydligen säkert här hemma och ingen plats är tydligen oåtkomlig. Till saken hör att jag tyckte mig höra något som slog i golvet redan tidigare under natten men jag somnade om eftersom jag i mörkret inte lyckades se något på golvet eller något som saknades och jag kunde heller inte förstå hur det skulle kunnat ramla ner något. Imorse i ljuset såg jag min lypsyl ligga på golvet. Nu har jag inte lika svårt att förstå hur det gick till.
Busungen var för övrigt pigg och glad och på världens lekhumör fram till midnatt igår. Rubbat.
Nu ska vi göra oss klara för babysim.
haha en riktig busunge du har :)
Jag tror du har fullständigt rätt i det du skriver till mig. Ska göra om min "rutin" lite grann.
Haha, vilken busunge! Dom är allt uppfinningsrika dom små! Kram