Framåt. Uppåt.

Hej hopp vad det händer grejer. Sen i söndags sätter Vilmer sig upp själv från liggande. Oklart hur han gör exakt då han ännu bara lyckats med bedriften ensam men jag har flera gånger konstaterat att jag lämnat honom liggandes på ett ställe och sen hittat honom sittandes på ett annat. Och så reser han sig upp mot allt knästående. Och virvlar runt. Ikväll fick P lov att lyfta på soffan så att jag kunde plocka ut Vilmer som tagit sig in med huvudet först och sen inte kunde komma ut. Eller dras ut. Han reste sig liksom upp där inne där det är högre i tak än vad kanten är och sen förstod han så klart inte att han var tvungen att platta till sig för att komma ut. Hoppas han inte gör om det när vi är ensamma (för jag kan ju omöjligt lyfta soffan och plocka ut honom själv) och hoppas det lugnar ner sig lite med färdigheterna nu. Dels för att jag inte hänger med i svängarna och dels för att det börjar kännas lite tjatigt att rada upp inlägg efter inlägg här (men samtidigt vill jag ju dokumentera utvecklingen). Och hoppas han vill sova lite mer i natt än senast (så klart har inte bedriften från förra veckan upprepats, det såg jag ju till i samma stund jag berättade om den. Jinx, jinx.).


Publicerat: 2013-10-22 @ 22:58:01


0 kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!