Risigt
I en bråkdel av en sekund lät jag en burk med ris stå ensam på köksbänken. På den tiden han den lilla, numera tydligen ganska långa, filuren ta sig dit och tippa ut burken över sig själv och golvet. Ni vet hur ris liksom klibbar fast på allt? Då kan ni tänka er på hur många ställen det han klibba fast när filuren sekunden efter slänger sig ner på golvet i ett glädjetjut och liksom börjar simma i den uthällda portionen ris. Det blev liksom ris överallt. Jag menar verkligen överallt i hela köket. Och på Alvins kläder, och tofflor och i håret. Jättesvårt att få bort. Fastklistrat. Men han var lycklig och det är ju huvudsaken.
Kul att kunna glädja någon liksom.
Här är han, filuren i egen hög person. Inte simmandes i ris på just denna bild men surfandes i soffan. Läskigt ofta man hittar honom så här.
