Matvanor
Vet inte om det är förkylning som spökar. Hos mig spökar det en och den försvinner aldrig. När man inte sover bra så tar det hundra gånger längre tid att bli frisk har jag märkt. Fast imorse fick jag sovmorgon. Vi har gjort en deal nu när det är mer vardag på schemat. Varsinn sovmorgon på helgen och jag fick börja. Hur som så sover jag inte så bra på nätterna och blir därför inte av med min förkylning för filuren vägrar sova i sin egen säng igen. Men troligen så är det kanske på grund av den där förkylningen. Eller så upplever Alvin någon form av separationsångest nattetid. På dagarna har det ju funkat utmärkt att jag varit ifrån honom mycket mer än han är van vid men det kanske slår tillbaka nattetid? Ungefär var femte minut gråter han otröstligt och ända möjligheten att kanske få honom lugn är att låta honom sova i min armhåla (och han börjar minst sagt växa ur den). Inte vill han ha välling på natten längre heller. Vilket jag i och för sig antar är bra men det är ju synd när han vaknar och verkar jättehungrig men vägrar flaskan. De nätter han tagit välling så sover han ju sen så mycket bättre så det är värt att fixa med det en gång för att sen få lugn och ro. Ja, ja, förhoppningsvis övergående beroende på antingen förkylningen eller förändringarna här hemma.
En sak som dock också kanske stör honom lite är nedtrappningen på amningen. Som nu är nere på nära noll. Han har fått när han velat (utom nattetid) vilket blivit en slurk på morgonen ibland, en slurk på kvällen ibland och någon enstaka gång en slurk på dagen också. Men det har oftast bara blivit totalt en gång per dag. Och han vill bara äta från vänster vilket nog resulterat i att höger är helt tomt. Ibland blir han nöjd med höger men då antar jag att det mer är snuttandet han vill åt. Idag var han helt otröstlig på förmiddagen och väldigt trött så jag tänkte att han väl kunde få somna till lite amning och förhoppningsvis bli kvitt den där förkylningen (verkar ju vara en nödvändighet att han blir av med den för att jag ska bli det). Men då fanns det liksom inget alls att äta och han blev jättesur på mig. Verkligen jättesur och allt blev ju 100 gånger värre än innan. Vad är det för taskig mamma liksom? Erbjuder tomma bröst. Vem blir glad av det? Men vad har då hänt? Är mjölken helt borta för gott nu? Senast imorse låg han nöjd (vid vänster) men nu fanns det alltså inget någonstans. Helt slut på lagret liksom och han låg där och sög och sög och blev argare och argare.
Sen fick han i alla fall den godaste lunch han någonsin ätit verkade det som. Eller så var han väldigt hungrig men jag har aldrig sett honom så ivrig över maten som idag, inte ens den godast fruktpuren slår detta. Så vad fick han då? Jo, mammas och pappas fiskgryta. Vi anpassade den inget alls utan tog helt enkelt våra rester från igår, blandade i en potatis och körde i mixern. Och han älskade det! 2 portioner till finns att tillgå nu och jag hoppas att det inte är alltför onyttigt för honom. Lite saltat är det ju (men bara lite och har hört att det inte ska vara så farligt så länge man skippar tilläggssaltet nu när han är över 9 månader) och så är det kryddat med vitlök och saffran (saffran är väl inte dåligt för bebisar, bara för djur och i stor mängd? nu har jag kollat livsmedelsverket, där står inget om saffran så det är nog lugnt) och så lite vitt vin men all alkohol har ju kokat bort. Känner att det inte låter bra när jag skriver detta, kanske får akta mig för alla förståsigpåare så att jag inte blir fråntagen mitt barn....
Nu ska jag passa på att dammsuga innan Alvin vaknar, han har en förmåga att stoppa allt i munnen så det känns fräschast så.
