Logik enligt Julia

Idag har dagen gått åt till besök på mitt jobb. Varje liten grej man gör blir på något outgrundligt sätt ett dagsprojekt. Spelar ingen roll om det handlar om en fika, besök på BVC eller något som verkligen tar flera timmar. Jag hinner liksom inte mer än gå upp och göra oss klara innan (detta gäller vilken tid jag än ska vara borta vilket är lite skrämmande) och sen kommer man hem lagom till middagstid. Skumt. Som om man var i en annan tidsdimension eller så.

Besöket på jobbet gick hur som helst bra. Alla tyckte Alvin är såååååå söööööt (så klart) och det var trevligt att träffa alla. Min lilla grupp ska få eget rum (tidigare har vi suttit i landskap) så jag började med att packa ihop mina grejer och flytta. Lite lustigt kändes det, mitt bord såg ju ut som jag lämnade det och eftersom jag inte hann jobba klart så innebar det att det stod en halvdrucken vattenflaska på bordet, en öppnad förpackning läkerol (stor last under graviditeten), lypsyl och handkräm låg framme och det såg helt enkelt ut som det brukar se ut varje morgon när man kommer dit. Fast nu har jag inte varit där på mer än två månader och allt hade ett tunt dammlager på sig (vilket säger en del om städningen på mitt jobb). Nu är i alla fall allt flyttat till nya rummet så när jag så småningom kommer tillbaka är mina saker förhoppningsvis kvar.

Jag bjöd på bullar som snälla ICA hade bakat dagen till ära och Alvin fick present av arbetskamraterna. Ett tufft klädset, munkjacka, byxor och body. Allt i storlek 68 (första plaggen i den storleken) så det lär nog dröja lite innan han växer i det men det blir prima så småningom. Dagen och alla intryck verkar dock ha tagit hårt på lillkillen, han ligger nu och sover i vagnen och har så gjort sen vi lämnade kontoret.